"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2005-11-18

Klimatförändring kan minska fiskproduktionen

NYHET Växthuseffekten kan i förlängningen leda till en kraftigt minskad produktion av fisk. Havsområden som Bottniska viken kommer sannolikt att påverkas. Johnny Berglund visar i sin avhandling att mikroorganismer i havet spelar en viktig roll i detta.

Växthuseffekten förutspås orsaka en ökad nederbörd i norra Europa. Mer regn innebär också att mer humusämnen, d v s organiskt material, kommer att förflytta sig från mark till hav. Samtidigt sker en utsötning av havet vilket leder till ett djupare salthaltssprångskikt. Växtplankton påverkas negativt av dessa effekter eftersom ljusförhållandena blir sämre.

Det gynnar i sin tur de små bakterierna i havet på grund av att konkurrensen om andra ämnen, som t.ex. fosfor, minskar. Bakterierna blir då den viktigaste näringsbasen och det försämrar produktionen av djurplankton och fisk. I sin avhandling har Johnny Berglund undersökt mikroorganismer i havet och vad som reglerar dem. Enbart en droppe havsvatten innehåller omkring 1 miljon bakterier, 1000 encelliga flagellater, 10 växtplankton, 1 ciliat (flimmerdjur) och 0,001 djurplankton. Dessa mikroskopiska organismer bildar en näringsväv. Hur många individer som det finns av en viss grupp regleras av tillgången på föda och antalet rovdjur.

Väven är mycket komplex och börjar med minsta bakterie eller växtplankton och slutar med fisk och människa. Kunskap om de olika grupperna i denna näringsväv är viktig för att bättre kunna förutspå vilka effekter som t.ex. en ökad näringstillförsel eller klimatförändringar har på havets ekosystem. Johnny Berglund har i sitt arbete manipulerat den naturliga havsmiljön genom att tillsätta kol och minska ljustillgången. Den här miljön liknar den som framtida klimatförändringar skulle kunna orsaka då humusämnen i havet ökar. Förändringarna gynnade bakterier, men inte växtplankton, som är den naturliga födan för djurplankton.

Djurplankton kan nämligen inte äta de små bakterierna direkt, utan näringen måste passera flagellater och ciliater innan den når djurplankton. Vid varje steg i förloras mellan 60 till 80 % av näringen. Totalt blev utbytet av djuplankton 11 gånger lägre när bakterier fungerade som basresurs istället för växtplankton. Produktionen högre upp i väven, d v s bland djurplankton och fisk, skulle alltså minska om bakterier gynnades i och med klimatförändringar. Johnny Berglund har också utvecklat en metod för att identifiera små flagellater med hjälp av DNA-teknik.

Flagellater, en av de minsta komponenterna i födoväven, är mellan 2 och 20 tusendels millimeter stora. De är med andra ord nära på omöjliga att identifiera med hjälp av mikroskop. Johnny Berglund har därför plockat ut DNA ur guldalger, en särskild grupp flagellater, och identifierat dem genom att jämföra deras DNA mot en DNA-databas. Han har kunnat visa att det finns ungefär 20 olika guldalgsarter i Bottniska viken.

Lördagen den 26 november försvarar Johnny Berglund, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap samt Umeå Marina Forskningscentrum, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Pelagic microorganisms in the nothern Baltic Sea - ecology, diversity and food web dynamics. Svensk titel: Pelagiska mikroorganismer i norra Östersjön - ekologi, diversitet och födovävsdynamik. 

Disputationen äger rum kl 10.00 i Stora hörsalen KB3B1, KBC-huset. Fakultetsopponent är Dr. Ramon Massana, Institut de Ciéncies del Mar, Barcelona, Spain.

Johnny Berglund är uppväxt i Vörå utanför Vasa. Han har studerat på Åbo Akademi innan han påbörjade sina forskarstudier vid Umeå universitet

För ytterligare information, kontakta: Johnny Berglund: Telefon: 090-786 98 45
E-post: johnny.berglund@emg.umu.se

Redaktör: Karin Wikman