NYHET Den förväntade klimatförändringen kommer att minska kvaliteten och vikten på djurplankton och bottenlevande djur. Det kan leda till att fisk inte får i sig tillräckligt med mat och de viktiga fettsyrorna omega-3. Kristin Dahlgren, Umeå universitet, presenterar de nya resultaten i sin doktorsavhandling.
Ett förändrat klimat förväntas ge en ökad nederbörd, speciellt på det norra halvklotet. Med regnet följer partiklar ner i sjöar och hav, vilket gynnar bakterier framför alger. Kristin Dahlgren visar i sin avhandling att en ökad mängd bakterier kommer att leda till att djurplankton får i sig en lägre mängd viktiga fettsyror, bland annat omega-3-fettsyran EPA. Dessutom blir följden att både djurplankton och den bottenlevande vitmärlan får en lägre individuell vikt.
– Detta innebär att fisk som äter djurplankton inte får i sig tillräckligt av de viktiga omega-3-fettsyrorna, berättar Kristin Dahlgren. Andra studier har visat att omega-3-fettsyrorna är viktiga för att hjälpa fisken att bibehålla sin rörlighet vid lägre temperaturer. Fettsyrorna är också livsnödvändiga för en mängd olika funktioner i människokroppen. Trots att inget tyder på att djurplankton och vitmärla kommer att minska i antal borde deras individuella viktnedgång påverka hur mycket mat fisken verkligen får i sig, berättar Kristin Dahlgren.
När partiklar och kol rinner ner från land blir vattnet grumligare och det förväntas vara till nackdel för alger som behöver ljus för att kunna växa. Däremot klarar sig bakterier bättre i en sådan miljö. De kan tillgodogöra sig kolet från land och behöver inte heller ljus för att växa. Bakterier och alger skiljer sig också åt på andra sätt. Alger kan ätas direkt av djurplankton. Bakterier är däremot för små och måste först ätas av flagellater och ciliater, som i sin tur äts av djurplankton. Vid varje steg i näringsväven försvinner en stor mängd kol. – Djur som befinner sig högre upp i näringsväven får framför allt i sig det näringsrika kolet från alger. Om det blir mindre alger i våra hav och sjöar blir basfödan istället bakterier och de kommer då inte att få i sig lika mycket kol. Det kommer att påverka djurens vikt, berättar Kristin Dahlgren.
Bottenlevande djur som vitmärlan kommer inte heller att få i sig lika mycket mat. Det beror på att små partiklar såsom bakterier sjunker långsammare till botten än stora partiklar såsom alger. Dessutom är bakterier inte lika energirika som alger, eftersom de inte innehåller några fettreserver.
En högre andel bakterier resulterar därför i att djuren högre upp i näringsväven får en lägre individuell vikt, men också en minskad mängd viktiga fettsyror, vilket Kristin Dahlgren visar i sin avhandling.
– Till skillnad från alger innehåller bakterier få eller inga fettsyror. Eftersom både djurplankton och vitmärla är viktig föda för fisk, borde den sämre kvaliteten på födan innebära att fisk i slutändan också kommer innehålla en lägre mängd omega-3-fettsyror, säger hon.
Kristin Dahlgren är född och uppvuxen i Boden. Hon läste biologi vid Umeå universitet och efter sin examen började hon sin doktorandutbildning 2005 på vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap med koppling till Umeå Marina Forskningscentrum.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-38014
Kristin Dahlgren Telefon: 090-786 7045
E-post: kristin.dahlgren@emg.umu.se
Fredagen den 17 december 2010 försvarar Kristin Dahlgren, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Food web structures and carbon transfer efficiencies in a brackish water ecosystem”. Svensk titel: ”Födovävsstrukturer och kolflödeseffektiviteter i ett brackvattensystem”. Disputationen äger rum kl 10.00 i Stora hörsalen, KBC (KB3B1).
Fakultetsopponent är Senior Research Scientist Marja Koski, National Institute of Aquatic Resources, Technical University of Denmark, Charlottenlund, Danmark.