Klimatförändringar skapar gröna och blommande fjäll
NYHET
Fjällen blir allt grönare. På gränsen mellan skog och kalfjäll har värmekrävande träd som ek, alm, lönn och klibbal etablerat sig för första gången på 8000 år. Det visar aktuella undersökningar gjorda av Leif Kullman, professor i naturgeografi vid Umeå universitet.
Det senaste århundradet har temperaturen stigit med drygt en grad. En flertusenårig naturlig avkylningstrend är bruten och detta har framkallat förändringar i flora, fauna och landskap. I viktiga avseenden liknar tillståndet de förändringar som skedde direkt efter den senaste istiden. – Mest påtagligt, vid sidan av glaciärernas avsmältning, är en höjning av trädgränsen med drygt 200 meter. Kalfjället krymper och den typiska nordiska fjällbjörkskogen förlorar mark till förmån för gran och tall, som är mer konkurrenskraftiga i ett varmare och torrare klimat, säger Leif Kullman.
Fjällandskapet ter sig generellt grönare och mer inbjudande. Många av fjällvärldens växter har under senare år bjudit på en överdådig blomning och därefter en riklig frö- och fruktsättning. Växter som tidigare varit begränsade till gränslandet mellan skogsband och fjäll avancerar nu i rask takt uppför fjällsluttningarna. – Förändringarna är så snabba att växter som mjölkört och rönn till och med slagit rot i gruset uppe på smältande glaciärer. Även vitsippa klättrar allt högre upp på fjället, berättar Leif Kullman.
Högfjällsfloran och biodiversiteten ökar på detta sätt högst dramatiskt. Fler och fler växter invandrar också till högfjället eftersom de gynnas av det varmare klimatet, bland annat contorta- och cembratall som ursprungligen inte finns i Skandinavien. Fördelningen mellan fjällens olika växtsamhällen förändras. Vissa växter som mossor och lågvuxna örter är anpassade till en kort växtperiod efter snösmältningen. I och med att snön smälter bort allt tidigare har dessa växter i stället ersatts av ris- och gräshedar, vilket har gett fjällsluttningarna ett stäppliknande utseende. Fjällmyrarna torkar med följden att starr- och gräsvegetationen tätnar, nya arter vandrar in och i vissa lägen bildas prunkande fjällängar. På riktigt höga nivåer, där tidigare sterila grus- och blockmarker härskade, nybildas myrmarker.
Växtlighetens förändringar påverkar förutsättningarna för fjällens djurliv. Leif Kullman har observerat nya fågel- och fjärilsarter, till exempel gärdsmyg och amiral, på allt högre nivåer. Den kunskap som skapas i det aktuella övervakningssystemet är en förutsättning för modeller som beskriver utvecklingen i en möjlig varmare framtid. – Fjällvärlden visar upp väldigt stora förändringar trots en blygsam temperaturökning. Nuvarande prognoser på en temperaturökning med tre grader fram till 2100 kommer att leda till betydligt större förändringar. Vi kan förvänta oss ännu färre kalfjäll, en än frodigare växtlighet och rikare flora, säger Leif Kullman.
Undersökningarna är främst gjorda på Sveriges sydliga fjäll i Jämtland, Härjedalen och Dalarna. Data från över 200 platser har lästs av vid olika tillfällen sedan 1915, en undersökning med liknande omfattning saknar motstycke i världen.