Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Knäsmärta kan förändra rörelsemönster

NYHET Långvarig knäsmärta kan ge förändringar i personers rörelsemönster som kvarstår också när smärtan är borta vilket i sin tur påverkar muskelfunktionen, visar den avhandling som Ann-Katrin Stensdotter försvarar vid Umeå universitet den 16 december.

I studien ingick en grupp kvinnor som under minst ett år haft problem med knäsmärta av den typ som kommer och går utan förklaring i en diagnostiserad sjukdom eller knäskada. De hade inte ont i sina knän vid testtillfället. Muskelaktivitet och rörelsemönster undersöktes i ett antal situationer, t.ex. vid en oväntad balansstörning genom personen stod på en platta som hastigt sattes i rullning.

Det visade sig att balansen hos kvinnorna med knäsmärta inte stördes mera än normalt, men att de däremot reagerade med större och annorlunda rörelseutslag än de knäfriska, samtidigt som de också uppvisade annorlunda muskelaktivitet. Den överdrivna och annorlunda reaktionen för att återfå balansen kan ha många förklaringar. En förklaring är att personen skaffat sig en strategi för att avlasta knäet. En annan möjlighet är att knäproblemet medfört att personen blivit svagare och därför litar till en annan strategi. En tredje förklaring kan vara att personen inte litar på sitt knä och därför uppfattar störningen som extra hotande för balansen. I det läget använder man större säkerhetsmarginal för att inte riskera att falla. Vid andra test av rörelser som man vanligen inte utför i vardagen uppvisade personerna med knäsmärta inga skillnader jämfört med de knäfriska.

Resultaten visar att långvarig knäsmärta kan medföra förändringar i rörelsemönster vid dagliga och funktionella rörelser, men att helt nya rörelser – som personen saknar erfarenhet av – inte påverkas. Det visar att vanemönster kvarstår även då smärtan är borta och att det i sin tur kan påverka muskelfunktionen. Det här kan få betydelse för behandlingen av dessa patienter. Man bör närmare analysera rörelsemönster, speciellt när man vet att knäna utsätts för stor belastning, t.ex. i trappor. Behandlingen bör bestå både i att återskapa ett normalt rörelsemönster och att styrka musklerna. I doktorsavhandlingen ingår även studier av mycket små, djupt liggande muskler kring knäleden hos knäfriska. Att dessa muskler fungerar normalt är antagligen viktigt för god kontroll och rätt belastning av knäleden. Studierna kan ha betydelse vid olika typer av knäkirurgi och när det gäller träning vid olika knäproblem.

Ann-Katrin Stensdotter är doktorand vid enheten för sjukgymnastik och verksam vid sjukgymnastutbildningen i Trondheim, Norge, tel. +47 73 55 92 77, e-post anki.stensdotter@physiother.umu.se

Avhandlingen läggs fram fredagen den 16 december vid Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering och har titeln Motor Control of the Knee – Kinematic and EMG studies of healthy individuals and in persons with patellofemoral pain. Svensk titel: Motorisk kontroll av knäleden – Kinematik- och EMG-studier av friska individer och individer med patellofemoral smärta.

Disputationen äger rum kl. 09.00 i Vårdvetarhusets aula. Fakultetsopponent är professor Gertjan Ettema, Norges Teknisk Naturvetenskapliga Universitet (NTNU), Trondheim.

Redaktör: Hans Fällman