Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 15 nov, 2012

Köldtoleranta mikroorganismer leder vägen mot en grönare gruvindustri

NYHET Naturligt förekommande köldtoleranta syra-älskande bakterier kan användas för att rena gruvindustriellt processvatten ifrån förorenande svavelföreningar. Detta möjliggör ett mer miljövänligt tillvägagångssätt än den nuvarande kemiska reningen. Maria Liljeqvist lägger fram en avhandling i ämnet vid Umeå universitet 22 november.

Syra-älskande mikroorganismer, så kallade acidofiler, har med fördel utnyttjats för utvinning av metaller ifrån mineral inom gruvindustrin, så kallad biolakning. Då denna metod förväntas bli allt vanligare i framtiden krävs att metoder utarbetas för att dessa processer ska kunna utnyttjas även i kalla klimat, såsom i Sverige. Identifieringen av Acidithiobacillus ferrivorans, en acidofil med förmågan att växa i låga temperaturer, har möjliggjort detta.

Maria Liljeqvists har i sin avhandling fokuserat på att karaktärisera denna mikroorganism utifrån den genetiska och biokemiska potentialen och samtidigt utvärdera dess roll i bioteknologiska processer.

A. ferrivorans lever av att oxidera järn- och svavelföreningar vilket är den egenskap som möjliggör biolakning. Maria Liljeqvist har dock visat att A. ferrivorans har en preferens för järn vilket resulterar i att elementärt svavel succesivt ackumuleras på ytan av mineralet och förhindrar vidare lakning av metall. För att potentiellt lösa detta problem krävs tillsats av köldtoleranta mikroorganismer som kan förbruka det elementära svavel som produceras för ett fortsatt effektivt biolakningssystem. Maria Liljeqvist har undersökt den mikrobiella diversiteten i den konstant kylda Kristinebergsgruvan och funnit stort potential av sådana bakterier.

Dessa bakterier har hon därefter använt sig av för att utveckla ett system av biologisk nedbrytning av svavelföroreningar ifrån gruvindustriellt processvatten. Då kontaminerande svavelföroreningar i naturen oxideras till svavelsyra är detta nödvändigt för att undvika försurningsproblem.

– Fördelen med att använda köldtoleranta bakterier för sådana processer är att ingen uppvärmning krävs under vinterhalvåret, vilket sparar både energi och pengar, säger Maria Liljeqvist.

Maria Liljeqvist kommer ursprungligen från Stockholm.

Om disputationen:

Torsdagen den 22 november försvarar Maria Liljeqvist, institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Genomics, Physiology and Applications of Cold Tolerant Acidophiles. Svensk titel: Genomik, fysiologi och tillämpning av köldtoleranta acidofiler.
Disputationen äger rum kl 09.00 i Major Groove, byggnad 6L, institutionen för molekylärbiologi. Fakultetsopponent är professor Ricardo Amils, Centro de Astrobiologia, Instituto Nacional de Técnica Aerospacial, Madrid, Spanien.

Läs hela eller delar av avhandlingen på:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-60550

För mer information, kontakta gärna:

Maria Liljeqvist, institutionen för molekylärbiologi
E-post: maria.liljeqvist@molbiol.umu.se


Bildtext: En matta av sammanlänkade acidofila bakterier, en så kallad biofilm. Bilden är tagen i Kristinebergsgruvan.

Redaktör: Ingrid Söderbergh