Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 14 jan, 2010

Kommunernas kostnader för LSS-verksamhet

NYHET Lena Birkelöf förklarar kommunernas kostnader kring verksamheten enligt LSS-lagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, i sin avhandling som hon försvarar fredag den 22 januari.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, trädde i kraft den 1 januari 1994 och infördes för att skapa jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med omfattande och varaktiga funktionshinder. Birkelöf har i tre delstudier studerat kommunernas kostnader för LSS-verksamheten från 1998 och framåt samt om dessa har påverkat andra kostnader i kommunen. I en del av avhandlingen har hon tittat på varför kostnaderna för LSS-verksamheten skiljer sig åt mellan kommuner. Förutom förklaringar som att antal funktionshindrade personer i en kommun skiljer sig åt, studeras även om kommuner tar hänsyn till andra kommuners LSS-verksamhet. En hypotes är att om kommunerna upplever att det finns en osäkerhet kring hur LSS-lagen tolkas eller vilken kostnadsnivå en verksamhet bör ha, kan de titta på andra kommuner och använda dem som en slags måttstock. Resultaten i avhandlingen tyder på att kommunerna till en början ökade sina kostnader för LSS-verksamheten när grannkommunerna ökade sina kostnader.

År 2004 infördes ett kommunalt kostnadsutjämningssystem för LSS-kostnader. Detta för att alla kommuner ska få likvärdiga ekonomiska förutsättningar för att bedriva verksamhet, enligt intentionerna i LSS-lagen. Kostnadsutjämningsystemet baseras på standardkostnader som beräknas dels för varje kommun, dels för hela riket. En standardkostnad som är lägre än rikets resulterar i en avgift, medan en standardkostnad som är högre än rikets resulterar i ett bidrag.
I avhandlingen studeras om informationen angående standardkostnader påverkar kommunerna i besluten om LSS-utgifter. Studien visar att efter införandet av utjämningssystemet tycks kommunerna inte längre titta på varandra för att få information om LSS-verksamhet. En tolkning av det är enligt Birkelöf att de istället utnyttjar informationen om standardkostnader.

Avhandlingen visar också att både äldreomsorg och skola påverkas negativt av LSS-kostnaderna. När LSS-utgifterna ökar så minskar utgifterna till äldreomsorg och skola. Däremot tycks inte verksamheter inom kultur och fritid, barnomsorg eller socialtjänst påverkas.

Fredagen den 22 januari försvarar Lena Birkelöf, institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Spatial Interaction and Local Government Expenditures for Functionally Impaired in Sweden. Svensk titel: Rumslig Interaktion och Kommunala Kostnader för LSS-verksamhet i Sverige. Disputationen äger rum kl 13.15 i hörsal S205h,
Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är Professor Hendrik Folmer, Department of Social Sciences, Wageningen UR och Department of Spatial Sciences, University of Groningen.

För mer information kontakta:Lena Birkelöf, Institutionen för nationalekonomi, Umeå universitetTelefon: 073-8310541
E-post: lena.birkelof@econ.umu.se

Läs hela avhandlingen

Redaktör: Eva Stoianov