Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 20 januari 2021)

printicon
Publicerad: 30 sep, 2015

Kommunikation i traumateam kan vara livsavgörande

NYHET Utbildning i form av kommunikationsövningar är av stor betydelse för traumateamets förmåga att fatta snabba, korrekta och livsavgörande beslut i samband med vård av svårt skadade patienter. Det konstaterar Maria Härgestam i den avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet, den 2 oktober.

– Kommunikationen mellan medlemmarna i traumateamet, i akutrummet eller på olycksplatsen, är helt avgörande för att svårt skadade patienter ska överleva och för att minska risken för att de ska drabbas av komplikationer. För att kommunikationen ska fungera och bli effektiv krävs dock att samtliga deltagare får en bra utbildning där man säkerställer en medvetenhet om hur kommunikationen ska genomföras, säger Maria Härgestam, doktorand vid Institutionen för omvårdnad.

Tiden till behandling av skador efter ett trauma är avgörande för att överleva och för att minska risken för svåra komplikationer. Regelbunden övning i team är en förutsättning för en patientsäker traumavård. Förmågan att leda omhändertagandet av patienten är en nyckel till att kunna optimera traumateamet och dess individuella medlemmars prestationer.

Kommunikationsverktyget ”Closed-loop communication” bygger på antagandet att säker kommunikation uppnås genom feedback. Enkelt beskrivet innebär detta att när ledaren för insatsen skickar ut ett budskap, en så kallad ”call out” ska hon eller han därefter bekräfta att han hört att deltagarna har uppfattat budskapet, vilket ger en ”closed loop”.

Maria Härgestam har i sitt avhandlingsarbete bland annat studerat teamövningar för personal i akutssjukvården. Resultaten visar att ”closed-loop communication” användes i begränsad omfattning under de teamövningarna. Samtidigt ökade sannolikheten för tidigt beslut i takt med antalet ”closed-loop” som initierades av ledaren. När övriga teamdeltagare initierade samma typ av kommunikation minskade däremot utsikterna att ta snabba beslut om livsavgörande behandlingar.

Studierna visar vidare att teamledarna använde olika verbala och icke-verbala kommunikationsstrategier beroende på situation. Som auktoritära ledare förmedlade de uppmaningar till teamdeltagarna och använde en mer tvingande kommunikationsstrategi där de även med hjälp av kroppsrörelser visade vad de menade. I vissa situationer när de hade behov av att inhämta kunskap från övriga teamdeltagare skiftade de position och använde en mer jämlik ledarstil. Studierna visade även att ledarna i vissa fall tappade fokus som ledare. I dessa fall övertog någon annan teammedlem ledarrollen, något som kan uppfattas som positivt men som kan försena livsavgörande beslut.

Resultatet i avhandlingen visar att ledarens utbildning såsom kommunikation sövningar för ledare och övriga teamdeltagare var är av stor betydelse. Med tanke på att ”closed-loop communication” tycks ha betydelse för teamets förmåga att fatta snabba beslut är det viktigt att samtliga deltagare är medvetna om hur denna kommunikationsstrategi ska genomföras. Det är ledarna som ska initiera kommunikationen med ”call out” och också se till att loopen slutförs, det vill säga att ledaren ska bekräfta att hon eller han har hört att deltagarna har uppfattat budskapet.

– Det är även värdefullt att samtliga i teamet är medvetna om behovet av att alla delar med sig av relevant kunskap. Det måste dock finnas kommunikationsstrategier för hur detta ska ske för att inte tiden till att fatta livsavgörande beslut försenas. Utbildningar av teamdeltagare bör också fokusera på hur ledarna kan förmedla och inhämta kunskap genom att inta olika positioner som auktoritära och jämlika ledare, liksom betydelsen av icke verbal kommunikation för att förstärka verbala budskap, säger Maria Härgestam.

Maria Härgestam kommer från Storuman. Hon är sjuksköterska med specialistutbildning inom narkos och intensivvård, samt doktorand vid Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet.

Avhandlingen är publicerad digitalt urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-108251

För mer information, kontakta gärna:

Maria Härgestam

Telefon: 090-786 90 68, 072-234 90 68

E-post: maria.hargestam@umu.se

Porträttfoto för nedladdning

Om disputationen

Fredagen den 2 oktober försvarar Maria Härgestam, Institutionen för omvårdnad, sin avhandling med titeln: Förhandlade kunskapspositioner – kommunikation i traumateam. (Engelsk titel: Negotiated knowledge positions – communication in trauma teams).
Opponent: Eric Carlström, professor, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Huvudhandledare: Maritha Jacobsson.

Disputationen äger rum kl. 09.00 i Vårdvetarhuset, Aulan.

Redaktör: Mattias Mitz