"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2009-04-22

Kompisar viktigare än läsning och räkning

NYHET En elev ska vara ansvarstagande, reflekterande och kritisk säger läroplanen, men eleverna själva anser att det viktigaste är att ha kamrater. Lottie Lofors-Nyblom har i sin avhandling från Nationella forskarskolan i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, jämfört olika bilder av skolans elever.

Lottie Lofors-Nyblom– Min avhandling utforskar två olika aspekter av hur skolelever skapas. Eleverna konstrueras och konstruerar sig själva utifrån de explicita och implicita regler som råder i ett speciellt sammanhang och eftersträvar att uppträda som goda elever.
Lottie Lofors-Nyblom har i sin avhandling genomfört två studier av konstruktionen av elever. Den ena delen bygger på intervjuer med elever och den andra är en läroplansstudie.

Intervjustudiens tema är hur eleverna själva anser att en god elev ska vara och uppträda. – Jag har genomfört gruppsamtal med nioåriga elever om att lyckas respektive att misslyckas som elev. Analysen behandlar vad en grupp elever samtalar om, hur de gör det och vem som får tala när.
– Resultatet visar att för dessa nioåriga elever är relationerna med kamraterna det mest centrala under skoldagen och att det traditionella skolarbetet, till exempel läsning, skrivning och räkning, inte förknippas i någon högre grad med att lyckas eller misslyckas i skolan. Det absolut största misslyckandet är att inte ha tillgång till några kamrater.

Elevernas höga värdering av kamratskap återfinns inte i läroplanens formuleringar. – Det skrivs om vikten av att vara solidarisk och samarbetsinriktad, men inget om vikten av att ingå i en social gemenskap och att bygga goda relationer, säger Lottie Lofors-Nyblom.Genom att behärska en rad outtalade regler gällande att vara skolflicka eller skolpojke betraktas barnen av sin omgivning som vanliga, normala och godtagbara elever.
– De flesta lyckas lära sig dessa regler för uppträdandet utan större svårigheter, men en och annan misslyckas med detta och blir på ett eller annat sätt utesluten från andra elevers aktiviteter. Att positionera sig själv och andra är en grundläggande del i samspelet med andra elever och sker kontinuerligt och i en ständigt pågående process.

Positionering handlar i det här sammanhanget inte främst om det som vanligen kallas status, utan avser det människor gör så snart vi träffar en annan människa: – Vi ställer oss frågan ”Vem är du och vem är jag – nu och i den här situationen?” och försöker genom interaktion med den andra att få svar på den frågan.
Eleverna har olika tekniker för att positionera sig själva och varandra och använder dessa tekniker mer eller mindre frekvent. Vissa elever är mer tävlingsinriktade än andra och bär på en mer hierarkisk idé vad gäller den egna positionen, medan andra visar litet intresse för att jämföra och positionerar sig själva och andra utan att tävla och jämföra.

Avhandlingens läroplansstudie jämför hur bilden av idealeleven har förändrats över tid utifrån två läroplanstexter från 1969 och 1994. För fyrtio år sedan beskrevs idealeleven som ärlig, hjälpsam, tålmodig och omtänksam. I läroplanen från 1994 beskrivs hon som en ansvarstagande, reflekterande, aktiv och kritisk individ.
– I avhandlingen utarbetas ett subjekt med rakt motsatta förmågor än Lpo 94:s idealelev, så kallade binära motsatser eller dikotomier, för att visa antitesen till den demokratiska eleven eller samhällsmedlemmen.

Fredag 24 april klockan 13.15 disputerar Lottie Lofors-Nyblom, universitetsadjunkt i pedagogik vid Högskolan Dalarna, vid Umeå universitet. Avhandlingen har titeln ”Elevskap och elevskapande – om formandet av skolans elever”. Disputationen sker inom ramarna för Nationella forskarskolan i pedagogiskt arbete (NaPa), och äger rum vid Högskolan i Dalarna. Opponent är professor Agneta Linné, Örebro universitet.

Kontaktuppgifter:
Lottie Lofors-Nyblom
Telefon 070-573 71 83

Ladda ner avhandlingen