Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 22 februari 2021)

printicon
Publicerad: 16 feb, 2006

Kön och hormoner kan påverka betydelsen av bukfetma

NYHET Fett i buken och underhudsfett uppvisar flera, tidigare okända, skillnader när det gäller olika hormoners reglering av metabolismen. Det visar Magdalena Lundgren i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet 24 februari.

Dessa fynd kan vara av betydelse för förståelsen av fetma och metabolt syndrom. Förekomsten av typ 2-diabetes (åldersdiabetes) ökar kraftigt över hela världen. Denna utveckling antas främst bero på livsstilsförändringar, där minskad fysisk aktivitet, ökad övervikt och stress antas ha stor betydelse.

Bukfetma anses vara särskilt ogynnsam och detta gäller framför allt när fettet anhopas inuti buken. En teori varför denna fettdepå, s k visceralt fett, skulle vara särskilt farlig baseras på föreställningen att den frigör relativt sett större mängd fria fettsyror och att dessa levereras direkt till levern där de i sin tur kan leda till ökad frisättning av ogynnsamma lipidpartiklar och av glukos till blodbanan. En stor andel bukfett skulle därmed kunna bidra till de förhöjda blodsocker- och blodfettnivåer som vanligtvis ses hos individer med typ 2-diabetes.

Forskargruppen där Magdalena Lundgren ingår har därför studerat om det finns skillnader i insulinkänslighet mellan underhudsfett och s.k. visceralt fett i bukhålan samt hur kortisol och andra stresshormoner påverkar metabolismen i celler från dessa fettdepåer. Vävnadsprov togs på försökspersoner och på patienter med typ 2-diabetes, t ex i samband med andra kirurgiska ingrepp.

Försöken visade att viscerala celler har en högre förmåga att ta upp blodsocker (glukos) än celler från underhudsfettet. När cellerna odlades i närvaro av dexametason, ett kortisolliknande ämne, hämmades glukosupptagsförmågan i de viscerala cellerna, men inte i celler från underhudsfettet. De viscerala cellerna som odlats i närvaro av dexametason kom därmed att mer likna cellerna från underhudsfettet vad gäller glukosomsättning.

Vid mobilisering av energi i fettväven bryts triglycerider ned till fettsyror och glycerol, s k lipolys. Hos kvinnor var lipolys-hastigheten (efter stimulering med ett adrenalin-liknande ämne) betydligt högre i underhudsfettceller jämfört med i viscerala celler, medan det hos män inte var några skillnader mellan depåerna. Efter odling i närvaro av dexametason ökade lipolysen i underhudsfettceller ytterligare hos kvinnor medan cellerna från den viscerala depån och från båda depåerna hos män förblev opåverkade. Insulinet hade samma kapacitet att hämma lipolysen oavsett kön, men det fanns en tendens till försämrad insulinkänslighet i viscerala jämfört med underhuds-fettceller. Efter justering för grad av fetma, så visade det sig att förekomst av stora fettceller, framför allt i den viscerala depån, är en faktor som förknippas med nedsatt insulinkänslighet, och därmed kan vara av betydelse för utveckling av typ 2-diabetes.

Sammanfattningsvis visar avhandlingen att det finns tydliga skillnader både mellan olika fettvävsdepåer inom individen och mellan könen när det gäller reglering av socker- och fettmetabolismen i fettväven. Olika hormoner i cirkulationen, t ex kortisol, kan alltså ha olika effekter i olika fettdepåer, delvis beroende på kön. Celler från fettet i buken verkar inte generellt vara insulinresistenta i jämförelse med celler från underhudsfettet. Individer som har stora fettceller, framför allt i buken, kan ha ökad benägenhet för insulinresistens och därmed för typ 2-diabetes.

Magdalena Lundgren är verksam vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, medicin. Hon nås på telefon 090-785 14 89 eller e-post magdalena.lundgren@medicin.umu.se.

Fredagen den 24 februari försvarar Magdalena Lundgren, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Interplay between hormones, nutrients and adipose depots in the regulation of insulin sensitivity – an experimental study in rat and human adipocytes. Svensk titel: Samspel mellan hormoner, näringsämnen och fettdepåer vid reglering av insulinkänslighet – en experimentell studie på rått- och humanfettceller. D

isputationen äger rum kl. 09.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan. Fakultetsopponent är professor Eva Degerman, Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Centrum för diabetes, metabolism och endokrinologi, Lunds universitet.

Läs hela eller delar av avhandlingen på: www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=677

Redaktör: Bertil Born