Könsnormer utmanas och återskapas inom skolpolitiken
NYHET
I den skolpolitiska debatten har flickor och pojkar beskrivits på ett stereotypt sätt åtminstone sedan 1940- och 50-talet. De framställs som två motsatta grupper som inte tycks ha något gemensamt. Men detta synsätt har också ifrågasatts och utmanats. Variationer inom könen har framhållits och tydliga försök har gjorts för att luckra upp gränserna för vad som ska räknas som kvinnligt och manligt.
Trots att mycket i samhället förändras över tid återkommer traditionella föreställningar om flickor och pojkar inom skolpolitiken, men också tydliga försök att vidga könsnormerna. I denna strävan har teknikområdet en central roll. Det är en slutsats som Maria Hedlin, doktorand i pedagogiskt arbete vid Genusforskarskolan Umeå universitet och Högskolan i Kalmar, drar i sin avhandling Konstruktionen av kön i skolpolitiska texter 1948-1994, med särskilt fokus på naturvetenskap och teknik. - Många känner säkert igen diskussionerna från samhällsdebatten. Mycket av det som framförs i de texter jag har undersökt är sådant som vi hört utan att reflektera närmare över vad det egentligen är som sägs och vilka idéer resonemanget bygger på, säger Maria Hedlin. Med tanke på att lärare har ett uppdrag att diskutera könsnormer tror jag att avhandlingen kan bidra till många konstruktiva diskussioner ute i skolorna.
Normerna för flickor och pojkar är snäva under den studerade periodens början. Det framgår av utredningar, propositioner, motioner och riksdagsprotokoll. Men könsnormerna utmanas i och med förslag att såväl kvinnliga som manliga elever ska överskrida könskonventionerna. Många av senare tids argument för att könsnormerna ska vidgas återskapar dock ett ojämlikt könsmönster. Det sker bland annat genom att flickor ensidigt anmodas söka sig till ”manlig” verksamhet, till exempel det teknisk-praktiska området. Detta framstår också som okomplicerat, trots att det många gånger skulle innebära ett brott mot tidens könsnormer. Flickan som väljer en teknisk utbildning framträder under 1960-talet som sinnebilden för eleven som gör ett könsöverskridande val. Teknikämnet föreslås under 1970-talet bli ett obligatoriskt ämne inom grundskolan. I sammanhanget nämns att detta kommer att medföra att flickor intar en ”friare hållning till tekniska och naturvetenskapliga studier.” Även på 1990-talet har teknik en central roll, men en diskussion förs om skolans tidigare vana att betrakta flickor och flickors val som problem. I den läroplan som föreslås reformeras teknikinnehållet för att inkludera båda könens erfarenhetsområden. De synsätt som kan utläsas i texterna kan vara både ambivalenta och motstridiga. Under 1990-talet framhålls individuella variationer oavsett kön, samtidigt som flickor och pojkar kopplas ihop med olika hjärnhalvor och könsskillnader betonas. På så sätt påminner diskussionen en hel del om den som fördes på 1940-talet.
Tisdagen 20 januari kl.13 försvarar Maria Hedlin sin avhandling i N 450, Naturvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Ingegerd Tallberg Broman Malmö Högskola.
Kontaktuppgift: Maria Hedlin nås säkrast via e-post: maria.hedlin@hik.se Telefon 0480-446440
