Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 14 dec, 2021

Kontexten viktig för mäns och kvinnors syn på välfärdsstaten

NYHET Hur skiljer sig män och kvinnor åt i sina attityder till välfärdspolitiken och vad påverkar deras åsikter? Det undersöker en ny avhandling från Umeå universitet.

Text: Elin Andersson

I länder som Sverige, som har en något mer jämställd fördelning av det obetalda arbetet, så skiljer sig mäns och kvinnors syn på statens roll i välfärdsfrågor mera kraftigt åt.

I sin avhandling In his or her opinion?: the gender gap in attitudes toward the welfare state in Sweden and Europe söker Mikael Goossen, doktorand i sociologi och vid Genusforskarskolan, Umeå universitet, svar på varför män och kvinnor skiljer sig åt i synen på en omfattande välfärdsstat. Både i Sverige och i övriga Europa kan man se att kvinnor och män ger uttryck för delvis skilda politiska uppfattningar, där kvinnor i allmänhet står något mer till vänster och män mer till höger i olika politiska frågor. Mikael Goossen undersöker en del av detta breda fenomen, nämligen könsskillnader i attityder till socialpolitiken.

Socialpolitiken visar på det ”normala”

Mikael Goossen använt sig av enkätdata från de svenska Välfärdsstatsundersökningarna och European Social Survey. I sin analys kan han visa att skillnader i mäns och kvinnors syn på statens ansvar för olika välfärdsfrågor inte är något universellt fenomen, utan varierar mellan länder i Europa.

– Variationen i attityder i olika europeiska länder hänger samman med fördelningen av det obetalda hushålls- och omsorgsarbetet i länderna, samt den förda familjepolitiken. I länder som Sverige, som har en något mer jämställd fördelning av det obetalda arbetet, så skiljer sig mäns och kvinnors syn på statens roll i välfärdsfrågor mera kraftigt åt. I länder som till exempel Grekland, där män inte utför obetalt hushålls- och omsorgsarbete i samma utsträckning, så finns det knappt några attitydskillnader alls. Men detta samband kan i sin tur bara observeras i länder där staten inte aktivt verkar för en familjemodell med en huvudsaklig manlig försörjare (detta till exempel genom en kombination av ekonomiska subventioner, lagstiftning och föräldraledighetens utformning). En slutsats som jag drar i avhandlingen är att socialpolitiken delvis har en normativ funktion, där de politiska konsekvenserna av ojämställda sociala och ekonomiska relationer kan osynliggöras genom att de framställs som del av en naturlig ordning.

Mäns känslomässiga koppling till könsidentiteten betydelsefull för attityder

Resultaten av Mikael Goossens forskning visar också att svenska kvinnors och mäns attityder till sociala utgifter rörande bland annat vård, skola och omsorg inte bara påverkas av könstillhörigheten i sig, utan även av den känslomässiga betydelse som en person tillmäter sin könsidentitet.

– Intressant nog så kan detta samband, där könsstereotypa attityder är vanligare bland personer som upplever att deras könstillhörighet utgör en särskilt viktig del av hur de ser på sig själva, bara observeras bland män. En möjlig tolkning av detta är att vissa män kan uppfatta en expansion av välfärdsstaten som ett potentiellt hot mot en traditionell mansroll. Detta i sin tur kan leda till en mer negativ syn på välfärdsstaten. Välfärdsstatens utbredning har i Sverige sammanfallit med en rörelse bort från en manlig försörjarnorm, liksom en försvagning av mannen som norm för det sociala, ekonomiska och politiska livet - delvis som ett resultat av feministisk mobilisering kring dessa frågor inom ramen för olika välfärdsstatsreformer. Något som stärker denna tolkning är att sambandet mellan styrkan i könsidentifikationen och stereotypa välfärdsattityder inte alls återfinns i synen på välfärdsfusk - en samhällsfråga som, till skillnad från välfärd i allmänhet, inte debatterats utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

– Min förhoppning är att den här avhandlingen kan bidra till att befästa könsskillnader och likheter i attityder till socialpolitik som ett studieobjekt i sin egen rätt. Jag visar också på att detta fenomen handlar minst lika mycket om politik och normativa föreställningar som det handlar om underliggande orättvisor eller vem som tjänar mest på välfärdspolitiken.

Läs avhandlingen: In his or her opinion?: the gender gap in attitudes toward the welfare state in Sweden and Europe 

Om disputationen

Fredagen den 17 december försvarar Mikael Goossen, Sociologiska institutionen och Genusforskarskolan, sin avhandling med titeln: Kvinnors och mäns attityder till välfärdsstaten i Sverige och Europa (engelsk titel: In his or her opinion?: the gender gap in attitudes toward the welfare state in Sweden and Europe)

Fakultetsopponent: Ola Sjöberg, professor i sociologi, Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Disputationen börjar kl 13 i Triple Helix, Universitetsledningshuset.

Kontaktinformation

Mikael Goossen
Postdoktor
E-post
E-post
Telefon
090-786 80 64