Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 05 dec, 2005

Korrektioner förbättrar bedömningen av nukleärmedicinska bilder

NYHET Korrektioner för olika felkällor förbättrar bedömningen av nukleärmedicinska bilder. Anne Larsson har utvärderat och optimerat sådana korrektioner med hjälp av datorsimulerade bilder i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet 9 december.

Vid en nukleärmedicinsk undersökning injiceras ett radioaktivt ämne, bundet till ett visst spårämne, i kroppen. Spårämnet, som till exempel kan vara ett läkemedel eller en antikropp, är anpassat för att bete sig på ett specifikt sätt i kroppen, till exempel för att tas upp i ett visst organ eller i en tumör. Det radioaktiva ämnet gör att fördelningen av spårämnet kan avbildas med hjälp av en detektor, vanligen en gammakamera. En tvådimensionell mätning görs genom bildtagning med en stillastående gammakamera, medan snittbilder av fördelningen kan beräknas om gammakameran får rotera runt patienten. Tekniken med en roterande gammakamera kallas single photon emission computed tomography, och förkortas SPECT.

Nukleärmedicin kan användas som en del i diagnostiken av många sjukdomar men också för terapi av vissa typer av cancer, förutsatt att det radioaktiva ämnet kan tas upp i tumören och ge lokal strålterapi. För både diagnostik och terapi är det i vissa fall en fördel om man kan mäta upptaget av det radioaktiva ämnet i ett visst organ eller i en tumör. Den kvantitativa informationen ges av bilderna då de idealt ska motsvara aktivitetsfördelningen i kroppen. Mätningen försvåras dock av att strålning absorberas och sprids i kroppen, och att vissa radioaktiva ämnen också sänder ut små mängder av störande högenergetisk strålning. En annan försvårande faktor är den dåliga detaljupplösningen i nukleärmedicinska bilder som försämras med avståndet från gammakameran. Att olika typer av korrektioner för absorption, spridning och avståndsberoende upplösning kan förbättra kvantifieringen och även förbättra bildkvaliteten har varit känt sedan länge.

I avhandlingen har några olika typer av korrektioner optimerats och utvärderats med hjälp av så kallade Monte Carlo-simuleringar. Tekniken innebär att man med hjälp av en dator simulerar strålningens väg från kroppen till detektion i gammakameran. Med den här tekniken kan man stänga av till exempel absorption och spridning av strålning och därigenom få en ideal bild att jämföra korrigerade bilder med. SPECT-korrektionerna i den här avhandlingen har optimerats för hjärnundersökningar och för att få en hög noggrannhet kan datortomografi-bilder användas som beräkningsunderlag.

Anne Larsson är född i Umeå och uppvuxen i Tyresö. Hon flyttade tillbaka till Umeå 1989.

För ytterligare information kontakta Anne Larsson på telefon 090-785 24 87 eller via e-post: anne.larsson@vll.se

Fredagen den 9 december 2005 försvarar Anne Larsson, Inst. för strålningsvetenskaper, radiofysik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Corrections for improved quantitative accuracy in SPECT and planar scintigraphic imaging”, med svensk titel: ”Korrektioner för förbättrad kvantifiering i SPECT och planar scintigrafi”.

Disputationen äger rum kl. 13.00 i by. 7, Norrlands universitetssjukhus, sal 244. Fakultetsopponent är docent Bertil Axelsson, Centrallasarettet, Växjö.

Redaktör: Bertil Born