Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 22 februari 2021)

printicon
Publicerad: 01 jul, 2005

Kort överlevnadstid för ALS-patienter beror på ostabila proteiner

NYHET Det finns ett samband mellan hur aggressivt sjukdomsförloppet för ALS är och hur ostabila de inblandade proteinerna är. I de fall där proteinerna är väldigt ostabila är överlevnadstiden inte mer än fem år. Det visar en studie vid Umeå universitet.

Forskare har länge misstänkt att ALS är en sjukdom som beror på att proteinet SOD1 felveckas och sedan klumpar ihop sig. För första gången har nu forskare vid Umeå universitet kunnat visa att ALS verkligen är en sjukdom som orsakas av felveckade proteiner.
– Våra resultat ger trovärdighet åt att det behövs en strategi för att stabilisera proteinet om det ska vara möjligt att behandla sjukdomen, säger Mikael Oliveberg, professor i biokemi vid Umeå universitet och huvudförfattare till artikeln.

Studien är publicerad i det senaste numret av den amerikanska tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences.

ALS är en sjukdom där överlevnadstiden varierar väldigt mycket. Vissa patienter kan leva i över 20 år efter att de fått diagnosen, medan andra inte ens överlever ett år. I ungefär 10 procent av fallen är ALS en ärftlig sjukdom som orsakas av SOD1-mutationer. Umeåforskarna har nu kunnat mäta exakt hur mutationerna påverkar veckningen och sedan jämfört det med sjukdomsförloppet. De bäst beskrivna mutationerna för ALS har undersökts, d.v.s. de fall där många patienter har samma typer av mutationer i SOD1-proteinet.

I bakgrunden av illustrationen syns en mikroskopbild av en angripen nervcell. Den blå delen är kärnan och det brunaktiga fältet runtomkring är en s.k. Brännströmkropp, som upptäcktes av Thomas Brännström, docent vid institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet. Brännströmkroppen ansamlas i ett sent stadium av sjukdomen. Forskarna tror att det är förstadiet till Brännströmkroppen, d.v.s. de ihopklumpade proteinerna som orsakar sjukdomen.

Resultaten visar att proteinerna är väldigt ostabila i de fall där överlevnadstiden inte är mer än fem år. När överlevnadstiden är över 10 år är proteinerna mer stabila. Ett ostabilt protein växlar mellan olika mognadsfaser och fler återfaller till sin ursprungliga och sladdriga form. Problemet med sådana omogna och sladdriga tillstånd är att de lätt klibbar ihop, veckas fel och skadar nervcellerna. Hos ett stabilt protein är sannolikheten betydligt större att det stannar kvar i en väl sammanhållen och mer ”säker” form. De sjukdomsalstrande mutationerna påverkar veckningsförloppet på tre olika sätt, men konsekvenserna är desamma; mutationerna ökar mängden omogna och sladdriga proteiner.

ALS har visat sig vara ett oväntat bra modellsystem. De flesta andra liknande sjukdomar såsom Alzheimers sjukdom och prionsjukdomar orsakas av proteiner som är mycket svåra att studera. SOD1 som orsakar ALS är däremot förhållandevis lätt att arbeta med. Umeåforskarna har därför kunnat få djupgående kunskaper om SOD1 på ett sätt som är helt unikt för ett sjukdomsframkallande protein. Dessutom finns över 100 olika SOD1-mutationer som alla påverkar patienterna på olika sätt.

– Det finns inte något sådant brett spektrum av mutationer hos andra neurodegenrativa sjukdomar, t.ex. kan Alzheimers bara kopplas ett fåtal olika mutationer. Den stora informationsmängden gör att ALS kan bli en viktig referenssjukdom i studier av de över 30 andra svåra proteinsjukdomar som vi tror orsakas av liknande mekanismer. De resultat vi får fram i våra studier av ALS kan därför hjälpa oss att förstå även andra neurodegenrativa sjukdomar där de inblandade proteinerna inte låter sig studeras lika lätt, berättar Mikael Oliveberg.

För ytterligare information, kontakta:

Mikael Oliveberg, professor i biokemi vid Umeå universitet
Telefon: mikael.oliveberg@chem.umu.se
E-post: 090-786 79 67, 073-075 35 62

Redaktör: Karin Wikman