Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 22 februari 2021)

printicon
Publicerad: 04 maj, 2006

Kriget gav chans att stärka kvinnors ställning

NYHET Under och strax efter andra världskriget såg feministiskt engagerade kvinnor som Myrdal, Kock och Hesselgren möjligheten att bryta upp den könsuppdelade arbetsmarknaden. Men motståndet var starkt och förändringen blev inte bestående. En ny avhandling undersöker vad som hände.

– Andra världskrigets erfarenheter av kvinnor i manlig industri, både i Sverige och internationellt, visade i viss mån att det gick att förändra arbetsdelningen mellan könen, säger Nina Almgren som i dagarna lägger fram sin doktorsavhandling i historia.

Framstående yrkeskvinnor och feminister som Alva Myrdal, Karin Kock och Kerstin Hesselgren agerade för att den framtida svenska arbetsmarknadspolitiken, åtminstone till en del, skulle vila på de nya erfarenheter som vanns under krigsåren. Nina Almgren studerar i sin avhandling hur dessa kända kvinnor, med en bas i kvinnorörelsen och en annan i staten, försökte ta tillfället i akt att flytta fram kvinnors position på arbetsmarknaden.

De arbetade för att avskaffa löneskillnaderna mellan kvinnor och män och förändra de könsbundna utbildnings- och yrkesvalen. Men trots den stora arbetskraftsbristen under efterkrigstiden levde tongivande politiker och ekonomer kvar i gamla tankebanor. Att kvinnoorganisationerna inte fick igenom sina krav på en långsiktig planering för att tillvarata kvinnornas arbetskraft, var en tydlig markering från statens sida.

Beredskapstiden var en omvälvande tid för hela landet. Männen kallades in och samtidigt ledde upprustningen till ett stort behov av arbetskraft. Kvinnor blev efterfrågade på arbetsmarknaden och fick större möjligheter att komma in på mansdominerade områden. De som planerade inför efterkrigstiden föreställde sig att de kvinnor som ersatt inkallade män skulle omplaceras eller omskolas till traditionellt kvinnliga arbeten när det blev fred, t ex i husligt arbete, på hotell, restauranger och kaféer, i affärer och inom sjukvård. Men högkonjunkturen gjorde att efterfrågan på kvinnornas arbetskraft fortsatte också efter kriget. Tvärtemot vad efterkrigsplanerarna hade förutspått rådde arbetskraftsbrist.

Den period Nina Almgren studerar i sin avhandling, andra världskriget och tiden kort därefter, präglas av en debatt mellan tjänstemän, experter, politiker och utredare om kvinnors arbete och om arbetsdelningen mellan män och kvinnor i samhället.

– Några av kvinnornas förändringskrav togs visserligen med i förslaget till efterkrigsplanering, berättar Nina Almgren, men det är uppenbart att denna period inte innebar någon bestående uppbrytning av den könsuppdelade arbetsmarknaden. Det öppnade sig en tillfällig möjlighet till förändring men motståndet var för starkt.

Fredagen den 12 maj försvarar Nina Almgren, Institutionen för historiska studier, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Kvinnorörelsen och efterkrigsplaneringen: Statsfeminism i svensk arbetsmarknadspolitik under och kort efter andra världskriget.

Disputationen äger rum kl 10.15 i Hörsal B, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är docent Lisa Öberg, Institutionen för medier, konst och filosofi vid Södertörns högskola.

E-publicering av avhandlingen finns på: www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=762

Nina Almgren är uppvuxen i Härnösand och bor i Umeå. För mer information eller intervju, kontakta henne gärna på tel 090-786 5503, 090-77 12 66, 070-509 7973 eller e-post nina.almgren@histstud.umu.se .

Redaktör: Helena Vejbrink