Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Kromosomens funktion är större än vad tidigare ansetts

NYHET Kromosomer har tidigare ansetts spela en undanskymd roll för reglering av proteinproduktion. Nu visar Umeåforskare i tidskriften PLoS Genetics hur produktionen av proteiner på en hel kromosom kan finjuseras, något som påverkar hur celler fungerar.

Den klassiska synen har varit att kromosomer i första hand är ett sätt att dela upp arvsmassan i hanterbara bitar. Människan består av 46 sådana bitar och bananflugan, som Umeåforskarna studerar, av åtta. Vilken kromosom generna sitter på har ansetts vara av mindre betydelse. En forskargrupp vid Umeå universitet har ifrågasatt den traditionella synen på hur kromosomer fungerar. De har tidigare visat att en av bananflugans kromosomer har ett eget system för att finjusera proteinproduktionen från den kromosomen.

Forskargruppen visar nu för första gången hur denna finjustering fungerar.
– Vi har en högupplöst bild av hur två proteiner kan känna igen en specifik kromosom och tillsammans finjustera hur mycket protein som produceras. Det fungerar som en kombination av en bromsande faktor och en stimulerande faktor för att skapa ett så stabilt och korrekt system som möjligt. Vi tror att liknande balanserande mekanismer är vanligare än vad nu är känt, säger Jan Larsson, docent vid Umeå centrum för molekylär patogenes.

Forskare har tidigare känt till att könskromosomer, t.ex. X-kromosomen hos människa, har kromosomspecifika mekanismer för att se till att generna på X-kromosomen producerar lika mycket protein i honor, som har två X-kromosomer, som i hannar, som har en X-kromosom. Uppfattningen har varit att denna kromosomspecifika mekanism är unik för könskromosomer. Umeåforskarna ställde sig frågan om inte andra kromosomer kan ha liknande system för reglering av hela kromosomen eller stora delar av kromosomen, vilket nu visat sig var fallet. Resultaten har betydelse för vår grundläggande förståelse av arvsmassans organisering och kromosomens funktion.

Artikeln har titeln "POF and HP1 bind expressed exons, suggesting a balancing mechanism for gene regulation" och publiceras i PLoS Genetics, den 16 november. Artikelförfattare är Anna-Mia Johansson, Per Stenberg, Fredrik Pettersson, och Jan Larsson, vid UCMP, Umeå universitet.

För ytterligare information, kontakta: Jan Larsson, UCMP Telefon: 090-785 67 85
E-post: jan.larsson@ucmp.umu.se

Redaktör: Karin Wikman