Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 23 mar, 2010

Kroppsfunktioners betydelse för aktivitetsutförande – kan de mätas?

NYHET A-ONE är ett instrument som används för att samtidigt bedöma utförande av aktiviteter i dagligt liv (ADL) och neurologiska funktionsnedsättningar hos personer som drabbats av stroke eller demens. En avhandling som Gudrún Árnadóttir försvarar vid Umeå universitet 26 mars visar att instrumentet också kan användas för att mäta förändringar efter rehabilitering.

Några av de viktigaste frågor som arbetsterapeuter som arbetar med personer med neurologiska sjukdomar konfronteras med omfattar varför personer behöver hjälp för att övervinna observerade brister i förmågan att lösa dagliga uppgifter som, t.ex. att få in armen i en jacka, vad som kan göras åt det och om min åtgärd förbättrade förmågan? Vidare, hur kan jag övertyga andra om att klientens ADL-förmåga förbättrats efter åtgärden?

Avhandlingen visar att rangordnande skalor som utvecklats för att utvärdera sådana förmågor i dagliga livet och neurologiska funktionsnedsättningar som försämrar förmågan kan omvandlas till tillförlitliga intervallskalor.

ADL-focused Occupation-based Neurobehavioral Evaluation (A-ONE) är ett unikt instrument som kan användas för att utvärdera både ADL-förmågor och, i ett naturligt sammanhang, de underliggande neurologiska funktionsnedsättningar som orsakar försämrad ADL-förmåga bland personer med neurologiska sjukdomar. A-ONE:s observationsbedömning är av rangordnande karaktär och ger information som är användbar vid behandling. Även om rangordningen kan användas för att beskriva förändring, kan de inte användas för att mäta förändring, vilket är ett behov som blir allt viktigare inom hälso- och sjukvården. I avhandlingen utforskas möjligheten att omvandla skalorna i A-ONE från rangordnande skalor till intervallskalor med hjälp av moderna testteorimetoder, eller mer specifikt: Rasch-analys. Metoden skiljer sig från den klassiska testteorin som ursprungligen användes för att konstruera instrumentet.

Studierna är baserade på data från personer som drabbats av stroke respektive demens, som lagts in för behandling på rehabiliteringsavdelningar och geriatriska avdelningar vid Landspítali University Hospital på Island. Klinisk nytta beaktades vid valideringsprocessen, liksom statistisk signifikans. En ADL-skala som är lämplig för att mäta utförandet konstruerades, liksom flera versioner för att bedöma neurologiska funktionshinder. Vissa av dessa kan användas oberoende av diagnoskategori, andra är diagnosspecifika. Valet av lämplig mätskala beror på syftet med mätningarna.

Gudrún Árnadóttir är född och uppvuxen på Island. Hon har tagit grund- och masterexamen i Kanada och USA, varefter hon arbetat kliniskt och som lärare på Island. Efter att hon publicerat boken The brain and behavior: Assessing cortical dysfunction through activities of daily living, där A-ONE ingår, har hon också kontinuerligt undervisat vid kurser om mätinstrumentet i Europa inklusive alla nordiska länder, Nordamerika, Asien och Australien.

Bilder som är centrala för avhandlingsarbetet:

Gudrún Árnadóttir talar engelska och isländska. Hon nås via:
e-post a-one@islandia.is eller tel. arb. 786 93 96.
Alternativt handledaren Britta Löfgren på telefon 786 98 32.

Fredag 26 mars försvarar Gudrún Árnadóttir, Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, arbetsterapi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Measuring the impact of body functions on occupational performance: Validation of the ADL-focused Occupation-based Neurobehavioral Evaluation (A-ONE).
Disputationen kommer att ske på engelska, och äger rum klockan 13.00 i Aulan, Vårdvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Erik Bautz-Holter, Physical Medicine and Rehabilitation, Ullevaal University Hospital, Oslo, Norge.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-32083

Redaktör: Bertil Born