"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2009-12-01

Kroppsvätskor bidrar till adenovirusinfektion

NYHET Ett protein i tårvätska och två koagulationsfaktorer i blodplasma kan fungera som en brygga mellan virus och värdcell, enligt den avhandling som Cecilia Nyberg försvarar vid Umeå universitet 4 december.

För att infektera en cell och påbörja sin livscykel behöver adenovirus binda till en receptormolekyl på cellens yta. Det huvudsakliga målet med Cecilia Nybergs avhandling var att undersöka vilka mekanismer som är inblandade i det här första skedet, för att identifiera komponenter som bidrar till virus bindning till specifika celler. Hon har valt att studera vilken effekt olika komponenter i kroppsvätskor, som tårvätska, blodplasma och saliv, har under de tidiga stegen i adenovirus livscykel.

I avhandlingen visar Cecilia Nyberg att ett protein i tårvätska som heter lactoferrin kan främja infektion av luftvägsviruset adenovirus typ 5. Lactoferrin fungerar som en del av immunförsvaret och har tidigare mest beskrivits som ett antiviralt protein. Nyberg visar att lactoferrin istället kan utnyttjas av flera typer av adenovirus, och man tror att lactoferrin kan fungera som en brygga mellan viruset och värdcellen.

Även blodplasma och saliv visade sig främja infektion av adenovirus typ 5, och plasma bidrog även till ökad infektion av tarmviruset adenovirus typ 31. Komponenten i plasma visade sig vara koagulationsfaktorer. Slutligen visar studierna i avhandlingen att det överskott som produceras av virusets ”armar”, som står för virusets bindning till en cell, kan gömma receptorer på närliggande celler så att de ”armar” som faktiskt sitter fast på en viruspartikel inte kan binda dit. Alltså påverkas adenovirus förmåga att spridas i vävnader av detta fenomen. Sammantaget bidrar detta till ökad kunskap om adenovirus livscykel i människokroppen.

Adenovirus är en av de vanligaste orsakerna till infektion hos människa. Oftast är det luftvägar, ögon och mage/tarm som drabbas, men även infektioner i tonsiller och urinvägar förekommer. De 52 olika typer av adenovirus som finns delas upp i 7 grupper beroende på flera olika egenskaper, t. ex. vilket organ som infekteras. Barn drabbas oftare än vuxna. Viruset står för runt en tiondel av de akuta luftvägsinfektionerna hos barn och är en vanlig orsak till diarré. Än finns det inget antiviralt medel mot infektioner av adenovirus. Det finns ett vaccin som hjälper mot vissa typer, men det är inte tillgängligt i Sverige.

Cecilia Nyberg är doktorand vid Inst. för klinisk mikrobiologi, virologi, och nås på: 073-682 13 54
cecilia.johansson@climi.umu.se

Fredag 4 december försvarar Cecilia Nyberg, Inst. för klinisk mikrobiologi, virologi, sin avhandling med titeln Mechanisms involved in adenovirus binding to and infection of host cells (Svensk titel: Mekanismer inblandade i adenovirus bindning till och infektion av värdceller).
Disputationen äger rum klockan 9.00 sal Betula, by. 6M, NUS. Fakultetsopponent är professor Pierre Boulanger, University of Lyon, Frankrike.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-27646

Redaktör: Bertil Born