NYHET
Fyra forskare och en student vid Umeå universitet får pris respektive stipendium av Kungl. Skytteanska samfundet i Umeå. Priserna kommer att delas ut vid Umeå universitets årshögtid den 19 oktober.
Margareta och Eric Modigs pris
Christina Lindén, docent, medicinska fakulteten, oftalmiatrik, Umeå universitet, får priset för att hon är en kliniskt verksam forskare i oftalmologi med huvudintresse i glaukomsjukdomen där hon studerat såväl uppkomstmekanismer som riskfaktorer och behandling och bidragit till utvecklingen av prostaglandinanaloger, idag ett av världens största glaukomläkemedel. Hon har tagit fram ny farmakodynamisk information om ögondroppars penetration i ögat, av stor praktisk betydelse och bidragit till utveckling av ett helt nytt sätt att administrera pupillvidgande droppar inför kataraktoperationer. Även hennes arbete för att utveckla en ny metod att mäta ögontrycket och andra biomekaniska egenskaper i ögat har en praktisk potential. Hennes arbeten är publicerade i framträdande oftalmologiska tidskrifter, där hennes roll som forskningsledare framgår tydligt.
Priset till senior forskare inom det utbildningsvetenskapliga området
Lisbeth Lundahl, professor, inst för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet. Lisbeth Lundahl disputerade i pedagogik vid Lunds universitet 1989 och antogs som docent i pedagogik vid Umeå universitet 1997. Sedan 2002 är hon professor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, numera placerad vid institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap. Lisbeth Lundahl är en av landets mest framstående utbildningsvetenskapliga forskare. I sin doktorsavhandling undersökte hon det svenska högerpartiets skolpolitik, och i ett efterföljande projekt studerade hon utbildningspolitiken hos LO och SAF. Som professor i pedagogiskt arbete har Lundahls forskning kännetecknats av ett stort engagemang i frågor som rör barns och ungas utbildning och yrkesval. Med vetenskaplig skärpa och smittande entusiasm har hon lett stora studier om förändringar i skolans styrning med fokus på frågor om decentralisering, avreglering och marknadsinslag. Hennes forskning har rönt stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt, och många av hennes artiklar har publicerats i ansedda internationella tidskrifter. Under perioden 2001–2011 var hon den forskare som erhöll mest forskningsanslag från Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté. Lisbeth Lundahl har gjort sig känd som en framgångsrik forskningsledare och miljöbyggare. Hon leder forskningsprogrammet Ungas utbildning, karriärutveckling och välfärd vid Umeå universitet med ett tjugotal forskare och forskarstuderande. Dessutom leder hon själv eller tillsammans med kolleger en rad externfinansierade forskningsprojekt. Den forskargrupp som hon idag har ansvar för, har hon med stor kompetens, mycket värme och många skratt byggt upp under en dryg tioårsperiod. Hon är en mycket uppskattad handledare inom forskarutbildningen, och hon finner alltid tid att dela med sig av sin gedigna kompetens till kolleger. Att så många av Lundahls doktorander efter sin examen har inlett framgångsrik forskningsverksamhet är ett gott betyg på den kvalitet som utmärker forskargruppens verksamhet. Lisbeth Lundahl har varit en drivande kraft i utvecklingen av lärarutbildning och utbildningsvetenskaplig forskning såväl lokalt vid Umeå universitet som nationellt och internationellt. Sedan tidigt 2000-tal har hon ett djupt personligt engagemang i akademisk grundutbildning och forskarutbildning, bland annat i rollen som vicerektor med ansvar för kvalitetsfrågor. Hon har gjort stora insatser för att etablera det praktiknära och professionsinriktade forskarutbildningsämnet pedagogiskt arbete, och hon har varit drivande i samarbetet med Umeå kommun i uppbyggnaden av Lär- och forskningscentrum, en arena för frågor om skola, utbildning och forskning. Som exempel på hennes nationella och internationella engagemang kan nämnas att hon har varit generalsekreterare för EERA, European Educational Research Association, och att hon för närvarande är ledamot av Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté. Lisbeth Lundahl är på många sätt en förebild som utbildningsvetenskaplig forskare och forskningsledare. Hon kombinerar exceptionell kompetens med stort engagemang och mycket värme.
Pris till yngre välförtjänt forskare, humanistiska fakulteten och teknisk-naturvetenskapliga fakulteten
Anna Johansson, fil dr, HUMlab, humanistiska fakulteten, Umeå universitet. Anna Johansson, född 1980, disputerade 2010 på avhandlingen Självskada. En etnologisk studie av mening och identitet i berättelser om skärande. Detta är en synnerligen angelägen tematik och avhandlingen ger ny kunskap om de kulturella relationerna mellan unga människor och psykiatrin. Avhandlingen har rönt stort allmänt intresse, både på grund av hennes förmåga att omsätta svåra frågor i läsbar text och förmågan att verbalt kommunicera med sin publik, såväl allmänhet som vårdinstitutioner och medier. Förutom att hennes forskningsintressen utgör ett starkt bidrag till digital humaniora och digitala världar och att de berör relationer mellan ungdomar och psykiatrin har hon också en utpräglad förmåga till utveckling av teoretiska modeller. I det arbete hon för närvarande utför inom det femåriga Wallenbergfinansierade projektet Media Places vid HUMlab har hon en betydande roll i samverkan med Stanford- och Wollongong-universiteten och för teoriutveckling inom området digital humaniora. Efter disputationen har hon producerat 4 bokkapitel och 8 vetenskapliga artiklar. Hennes nominering stöds av ett flertal professorer vid institutionen men också av seniora forskare vid HUMlab och Socialt arbete. Anna Johansson är en mycket lovande ung forskare vid den humanistiska fakulteten såväl genom sitt arbete inom Umeå universitet som genom sitt växande internationella nätverk.
Folmer Bokma, fil dr, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Folmer Bokma är en mycket meriterad forskare trots sin unga ålder – ännu ej fyllda 35. Efter postdoktorvistelser i Groeningen, Nederländerna och i Oulu fick han en forskarassistenttjänst vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap (EMG), Umeå universitet, där han nu har en forskartjänst. I december 2009 var han en av de första unga karriärbidragstagarna vid Umeå universitet. Utöver karriärbidraget har Bokma fått forskningsbidrag från VR och FORMAS. Hans forskning berör en av evolutionsbiologins “eviga” frågor – har livet utvecklats gradvis i små steg eller har utvecklingen skett språngvis? Folmer Bokma har angripit denna fråga med innovativa och numeriska metoder och visat att evolution av egenskapen kroppsstorlek sker språngvis i samband med att arter bildas och att arter därefter förändras mycket lite. Folmer Bokmas forskning och hans resultat är både nydanande och kontroversiella, därmed har han blivit en uppmärksammad röst i diskussionen om arters anpassningsförmåga. Han får många inbjudningar att tala vid stora internationella konferenser inom vitt skilda fält såsom paleontologi, biogeografi och sannolikhetslära. Nu senast var han inbjuden att tala vid AAAS (American Association for the Advancement of Science) konferensen i Boston i februari 2013. På den egna institutionen, där han ingår i den starka miljön ”Ekosystem i förändring”, utmärker sig Bokma som en intellektuell idéspruta där hans djärva idéer och fria tänkesätt är en inspiration för studenter och kollegor. Folmer Bokmas forskning utgör även en central del av den multidisciplinära forskningsmiljön IceLab med dess inriktning mot analyser av komplexa system. Bokma tilldelas Skytteanska Samfundets pris för att han dels är en mycket framgångsrik och självständig ung forskare, men också för sin sant akademiska hållning till kunskap och kunskapsutveckling
Stipendium till en ung konstnär vid Konsthögskolan, Umeå universitet
Stina Persson, Konsthögskolan. I hennes arbete öppnas stora frågor om tid och rum utifrån den enkla gesten. Från handens bestämda handling ut till universums oändliga rum. En sten klyvs itu och hittar sin själsfrände i en annan sten. En Kopieringapparat scannar tröstlöst av en himmel som ej vill fångas. Ett papper skrynklas ihop, öppnas upp och bildar ett universum. Ett finger flyttar kedjans rörelse I en cirkel som aldrig hittar sin form. Skärvor från en spegel flyttas runt i ett konstant pusslande. Tillsammans bildar de en helhet som öppnas och sluts igen. Platser binds ihop genom materialet. Bilden av rummet förändras i rörelsens akt. Rummet skapas genom tidens förvrängning och handling.
