Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 18 maj, 2009

Kunna beskriva grammatiken är inte nödvändigt för att lära språket

NYHET Måste man veta vad som kännetecknar en tysk bisats för att kunna producera en sådan? Det är huvudfrågan i en ny avhandling från Umeå universitet.– Precis som när man lär sig sitt modersmål kan man lära sig åtminstone vissa aspekter av ett främmande språk utan att kunna beskriva dem, säger Ingela Valfridsson.

Bör man undervisa om grammatik i ett främmande språk och hur ska undervisningen i så fall se ut? Frågan är inte ny och svaren har varierat genom tiderna. Utifrån iakttagelser i sin egen undervisning i tyska har Ingela Valfridsson frågat sig på vilket sätt kunskaperna om grammatiken är avgörande för studieframgången. Förståelsen av vissa grundläggande begrepp är kanske viktigare för språkinlärningen än kunskapen om specifika regler. Ett sådant begrepp är ’bisats’.
– Min studie visar att verbaliserbara kunskaper om grammatiska begrepp och om språkets struktur inte alltid är nödvändiga när man lär sig ett främmande språk, säger hon.

Valfridsson har djupintervjuat studenter som just påbörjat sina universitetsstudier i tyska. Det visade sig att de kan anses befinna sig i olika stadier i en begreppsbildningsprocess. Ur kategorin ”mening” lösgör sig stegvis olika typer av bisatser och övergår till kategorin ”bisats”. Först sent i processen tycks huvudsatsen etablera sig som en egen kategori. Studien visar också att de intervjuade studenterna beskriver bisatser på olika sätt beroende på om de har exempel på konkreta bisatser framför sig eller om de besvarar en direkt fråga. Många av de föreställningar som uttrycktes om bisatser var direkt felaktiga.

– Trots svårigheter att beskriva vad som kännetecknar en bisats, hade studenterna sällan problem att själva producera tyska bisatser med korrekt ordföljd eller att korrigera felaktiga satser, säger Ingela Valfridsson. Det faktum att de klarade det praktiska bra visar att de besitter omedveten kunskap.

Eftersom grammatikböcker är viktiga hjälpmedel både i undervisningen och för självstudier analyseras också fyra svenska skolgrammatikor över det tyska språket. Studien visar att de antingen har innehållsliga brister eller beskriver bisatser på ett så abstrakt sätt att eleverna förmodligen inte hänger med. Valfridsson framhåller att ett ökat bruk av illustrationer och så kallade signalord sannolikt skulle främja begreppsbildningen.

Ingela Valfridsson är född och uppvuxen i Örnköldsviks kommun. Hon genomgick språklärarutbildning vid Umeå universitet och är universitetsadjunkt i tyska. Sedan mer än tjugo år undervisar hon i tyska och i språkdidaktik. Hon medverkar regelbundet i lärarfortbildning.

Fredag 22 maj 2009 kl. 10.15 försvarar Ingela Valfridsson, Insitutionen för språkstudier, sin avhandling med titeln Nebensätze in Büchern und Köpfen. Zur Bedeutung der Begriffsvorstellungen beim Fremdsprachenerwerb (Bisatser i böcker och huvuden. Om begreppsföreställningarnas betydelse för förvärvandet av främmande språk). Disputationen äger rum i hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Britta Hufeisen, Technische Universität Darmstadt.

Avhandlingen är e-publicerad.

Ingela Valfridsson nås på telefon 090-786 62 39 eller via e-post.

Redaktör: Helena Vejbrink