Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Kunskapens nya utmaningar

NYHET Digitaliseringen och den hårda konkurrensen om studenter och forskare skapar en ny spelplan för universiteten. Nu krävs miljöer som stimulerar kreativitet för att klara utmaningarna – och Umeå universitet går i frontlinjen.

Den klassiska undervisningssalen har i princip sett likadan ut sedan medeltiden. Den byggdes upp med läraren i centrum utan tanke på att det skulle ske några diskussioner i rummet. Framväxten av seminarier och laboratorier på 1800-talet ruckade lite på denna ordning, men egentligen har det inte hänt särskilt mycket med universitetens lärmiljöer förrän början av 2000-talet.

Nu pågår en omvandling av universiteten runt om i världen. Undervisningssalarna blir flexibla, interaktiva och dynamiska – och pedagogiken förändras i takt med tekniken. Det är framförallt amerikanska universitet som ligger i framkant, till exempel MIT, University of Minnesota och Stanford University.

– Trenden är tydlig. I USA är det runt 100 institutioner som har ”active learning classrooms” med interaktiva miljöer och utan något lärarpodium längst fram, säger Malcolm Brown, chef för Educause Learning Initiative i Washington.

Svenska universitet står i startgroparna

I Sverige står universiteten i startgroparna för att utveckla sina miljöer, men få har kommit lika långt som Umeå universitet. Med inspiration från bland annat utvecklingen i USA bygger Umeå universitet nu fem interaktiva miljöer, en investering på drygt 71 miljoner kronor. Målen är högt satta: visionen är att bli ”ett av Europas ledande universitet när det gäller nyskapande fysiska och virtuella miljöer” till 2020.

– Den här satsningen innehåller två delar. Dels utvecklar vi lärmiljöerna. Studenterna vill vara mer delaktiga och experimentella i sitt lärande och då krävs nya typer av lokaler. Dels ska vi skapa tre interaktiva fokusmiljöer för att öka samarbetet mellan forskare, studenter och samhällets aktörer, till exempel företag och skolor, säger Anders Fällström, prorektor på Umeå universitet.

– Det här är en naturlig utveckling för oss. Umeå universitet har alltid varit ledande på pedagogiska satsningar. Vi var tidiga med distans- och nätutbildningar och vi är först i Sverige med att göra en sådan här stor satsning. Det som driver på utvecklingen mot mer innovativa lärmiljöer är den snabba tekniska utvecklingen och digitaliseringen i kombination med ökad globalisering. Lägg därtill att 1980- och 90-talistgenerationen, som nu börjar dominera på universiteten, har fått den digitala tekniken med sig via modersmjölken.

Matcha behov på omedelbar feedback

Genom dataspelens värld är de vana att jobba i grupper och experimentera med nya plattformar. Uppväxta med gruppkommunikation i form av till exempel World of Warcraft förväntar de nya studenterna (Generation Y och Z) att universitetsmiljöerna matchar deras behov och ger omedelbar feedback. Ytterligare en pådrivande — och omvandlande — faktor är Open university-trenden. Genom bara ett par knapptryck på mobilen eller datorn kan man välja och vraka bland gratiskurser från världens ledande universitet, till exempel Yale och MIT. Det är således en helt ny spelplan som öppnas. För att möta de nya utmaningarna och kunna stå sig i den hårdnande konkurrensen om studenterna krävs att universiteten utvecklar sina lärmiljöer och sin pedagogiska verktygslåda.

Nanyang Technical University (NTU) i Singapore är ett av de internationella universitet som ligger i frontlinjen när det gäller ny pedagogik. Undervisningssalarna är interaktiva och flexibla, och alla lektioner spelas in och läggs ut på nätet. Enligt Daniel Tan, biträdande professor på NTU och ansvarig för Centre for Excellence in Learning & Teaching, håller lärarnas roll på att förändras i grunden.
– Tidigare var läraren i förgrunden. Nu sker successivt en förskjutning där många studenter lär sig via webben och av varandra, så kallad we-learning. Då blir läraren mer av facilitator, någon som underlättar och styr lärandet, säger han.

Lärarna blir coacher

Ett populärt pedagogiskt grepp som vuxit fram allt mer under senare tid är flipping classroom. Det innebär att studenterna tar del av föreläsningar på nätet före lektionerna, som istället fokuseras på praktiska övningar och uppgifter där studenterna kan samarbeta och ta hjälp av läraren om det behövs.

– De traditionella rollerna i undervisningen håller på att förändras genom den nya tekniken. Tidigare var det läraren som levererade innehållet till studenterna — idag kan det vara tvärtom. Studenterna förbereder och presenterar innehållet medan lärarna blir coacher, säger Malcolm Brown.

Salar med olika design

I Samhällsvetarhuset på Umeå universitet har tre omgjorda utbildningssalar nyligen börjat användas – de ingår i första etappen av satsningen på kreativa miljöer. De tre salarna har olika design, men det finns ett antal gemensamma nämnare: bord med hjul, flera stora digitala skärmar och ett par whiteboard på sidorna. Allt kombinerat med en ljus och luftig design.

– Här kan vi ha en professor från, säg, Stanford som håller föreläsningen på videolänk. Studenterna kan ställa frågor under tiden, och när det är klart kan läraren ta över och fortsätta diskussionen i lärsalen, säger Bengt Malmros som är pedagogisk utvecklare på Umeå universitetet.

– Det här ökar möjligheterna för studenterna att vara aktiva och samarbeta mer. Här kan du till exempel skriva direkt på skärmen och spara ner anteckningarna. Den funkar som en stor Ipad, säger Bengt Malmros och pekar på en 50-tumsdisplay som sitter uppsatt på en av väggarna.

Vardagsmiljöer för lärarande

Lisbeth Lundahl, professor i pedagogiskt arbete och en av de drivande bakom satsningen, vill tona ned det flashiga i de nya lärmiljöer som nu successivt ska tas fram på Umeå universitet.

– Det här är inga finrum utan vardagsmiljöer för lärande. Idag finns det så många hinder, till exempel att det är trångt och bullrigt. Det viktiga är att salarna blir mer användarvänliga och flexibla och att lärarna snabbt ska kunna anpassa dem utifrån nya pedagogiska situationer, säger hon.

Ska undersöka lärandet i de nya lokalerna

Tanken med de nya lärmiljöerna på Umeå universitet är att öka kvaliteten i både utbildningen och forskningen. Men trots att fler universitet testar nya innovativa lärprocesser finns det än så länge inte mycket forskning som visar på tydliga resultat.

– Forskningen kring lärande har främst handlat om utbildning på lägre nivå, mycket lite när det gäller den högre utbildningen. I vår satsning på kreativa miljöer ingår också att undersöka se hur lärandet går till i de nya lokalerna jämfört med konventionella undervisningssalar och vilka resultaten blir, säger Lisbeth Lundahl.

Att utveckla pedagogiken i de nya miljöerna blir en stor utmaning.
– Den fysiska miljön, tekniken och lärarna – alla tre måste vara optimala. Men det viktigaste är lärarna. Vi kommer göra en omfattande vidareutbildning av oss lärare, säger Anders Fällström.

Tillämpa resultat från Umeå på andra lärosäten

Akademiska hus, som äger drygt 60 procent av landets universitets- och högskolebyggnader, finansierar en del av forskningen som är knuten till satsningen.
– Den här forskningen är viktig för oss. Vi måste förstå universitetens behov och lyssna av trender. Resultaten här i Umeå kan vi tillämpa på våra övriga universitet, säger David Carlsson, regiondirektör för Akademiska Hus.

Det är inte bara undervisningsrummen som är viktiga för att tillmötesgå och utveckla mer delaktiga och aktiva studenter. Även de övriga miljöerna är betydelsefulla, till exempel fikarum, bibliotek och andra mellanutrymmen. Det behövs färg, form, ljus, luft, variation – och gott om sittplatser.

Under de senaste 20 åren har lärartiden på de svenska universiteten halverats – från i snitt 20 timmar i veckan till 8–10 timmar. Det betyder att en allt större del av lärandet sker utanför undervisningsrummen.
– Därför har det blivit allt viktigare med kringmiljöerna. Vi har över 30 000 studenter här i Umeå och de måste få plats nånstans, säger Bengt Malmros medan vi vandrar runt på Umeå universitets campusområde.

Sitter i grupper

Vi går bland annat genom Learning Space – en specialinredd del av Universitetsbiblioteket med flexibla och färgstarka möbler och digitala skärmar på väggarna. Här är det proppat med studenter, mestadels sitter de i grupper men här finns också en hel del studenter som arbetar på egen hand.

Vi fortsätter promenaden till Humanisthuset, byggt i början av 1970-talet, som genomgår en rejäl omvandling. Här byggs en större entré med ny fasad och nya flexibla studieytor. Bengt Malmros pekar in i en av korridorerna.
– Här kommer det att blåsas ut och bli ett öppet rum på 500 kvadratmeter som ska inbjuda till samarbete. Och vi ska också ha ett interaktivt rum på 100 kvadratmeter, säger han.

Akademiska hus står för investeringen i Humanisthuset:
– Attraktiva lärmiljöer har blivit en konkurrensfråga. Studenterna vill hänga på campus, ibland dygnet runt, och då gäller det att universiteten kan svara upp mot de behoven, säger David Carlsson.

Starta samhällsförändringar i skolmiljöerna

Den snabba utvecklingen i samhället kommer oundvikligen att påverka universitetens utformning, enligt Rosan Bosch. Hon är arkitekt och konstnär som specialiserat sig på att designa kunskapsmiljöer i egna företaget Rosan Bosch med bas i Köpenhamn
– Design och miljö är oerhört viktiga komponenter i en lärandemiljö. Det påverkar vårt sätt att tänka och känna. Design är ett verktyg för förändring — och för att förändra samhället måste vi börja med skolmiljöerna, säger hon.

– Jag tror inte på ”one size fits all”, det är viktigt med differentiering. Det gäller att skapa miljöer för en mängd olika situationer. Ibland är det bra att röra på sig för att aktivera hjärnan, ibland måste studenterna jobba enskilt och ibland krävs det miljöer för diskussioner.

Som ledande kunskapsnav borde universiteten egentligen leda denna utveckling mot innovativa miljöer, men så är det inte, menar Rosan Bosch:
– Många universitet har en falsk känsla av säkerhet, men att inte göra något är också ett val. Läraren är absolut viktigast, men designen kan underlätta och stimulera läroprocesserna, konstaterar hon.

Olika vetenskaper ska mötas

Miljöer som är kreativa handlar också om att skapa mötesplatser över institutionsgränser och discipliner. Historiskt sett har det varit en nyckelfaktor för att forskningen ska göra framsteg; tänk bara på den sjudande kreativiteten i Wien under de första decennierna av 1900-talet med Freud och Wittgenstein, eller caféerna i Lvov i Polen på 30-talet där en grupp forskare utvecklade den moderna matematiken som lade grunden för mycket av den teknik som vi nu använder dagligen.

I Umeå universitets satsning ingår att bygga tre interaktiva fokusmiljöer – ett slags mötesplatser för forskare, lärare, studenter och samhälle där de olika delarna ska kunna korsbefrukta varandra.
– Det ska vara gränszoner mellan olika discipliner där olika vetenskaper ska kunna mötas. Och det ska vara öppet ut mot samhället, man ska kunna plocka in folk utifrån, säger Patrik Svensson, professor i humaniora och informationsteknologi på Umeå universitet och ansvarig för Humlab.

Nya möjligheter med digitala verktyg

Humlab är en innovativ mötesplats där forskare och studenter möts i skärningspunkten mellan digital informationsteknik och humaniora. De digitala verktygen har öppnat helt nya möjligheter för de humanistiska ämnena och skapat en ny disciplin: digital humaniora. Det nya området utforskades senast på en internationell workshop på Umeå universitet i december 2013 där deltagarna skapade egna experimentella forskningsuttryck, till exempel limmade origamipapper med kretsar, och där de fem toppforskare som deltog i den avslutande panelen medverkade direkt från olika delar av världen.

Än så länge är det inte helt fastslaget hur de nya fokusmiljöerna ska se ut, men Anders Fällström ger ett exempel:
– Om vi tar resultaten från alla stora instrument inom kemi, fysik och biologi och visar i displayer på en gemensam mötesplats kan det hända spännande saker. Det kan också vara ett sätt göra naturvetenskapen mer attraktiv för skolungdomar, vilket också är viktigt för framtiden, säger han.

Viktigt för att locka forskare och studenter

Mycket talar för att den här typen av miljöer kommer att bli allt viktigare för att locka både forskare och studenter – och i förlängningen möjliggör det också nya resultat av forskningen.

Ett konkret exempel är världsnyheten om hur läkemedelsrester i avloppsvattnet skapar asociala, orädda fiskar som tidskriften Science presenterade i början av 2013. Det var resultatet av ett slumpens spel och började som ett samtal mellan en kemist, två ekologer och en miljövetare i en av korridorerna på Kemiskt biologiskt centrum vid Umeå universitet.

Universiteten är under omvandling i takt med samhällsutvecklingen. Patrik Svensson jämför med gamla tiders bankpalats. Tidigare associerades de med kontanter – men idag finns det inga konkreta pengar kvar i banken, bara ettor och nollor i serverhallen.
– Vi måste också omvandlas och utvecklas för att skapa de bästa möjligheterna för utbildning och forskning. Det är vårt ansvar som universitet för att möta samhällets utmaningar, säger Patrik Svensson.

Text: Johan Wickström
Foto: Elin Berge

Redaktör: Karin Wikman