Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 15 april 2021)

printicon
Publicerad: 09 apr, 2013

Kunskapskanalen sänder föreläsningar från Samiska veckan

NYHET Centrum för samisk forskning arrangerade den 6 mars "Lars Thomasson-symposiet" tillsammans med Västerbottens museum och Såhkie - Umeå Sameförening. Den 17-18 april sänder UR Samtiden föreläsningarna i Kunskapskanalen.

Symposiet tillägnades Lars Thomasson, hedersdoktor i humaniora vid Umeå universitet, och ägde rum på Västerbottens museum under Samiska veckan. Den som inte hade chansen att lyssna på föreläsningarna då kan se dem på Kunskapskanalen följande tider:

Onsdag 17 april

16.05-16.45 Sanfolket – etik och forskning

Samarbete över gränserna och jämförelser mellan förutsättningarna för olika ursprungsfolk ger en djupare förståelse för ursprungsbefolkningen i ens eget land. Det säger Maitseo Bolaane, föreståndare för San research centre på University of Botswana.

Torsdag 18 april

16.50-17.00 Samiska samhällsomvandlingar

84-åriga Lars Thomasson, hedersdoktor i humaniora vid Umeå universitet, är en legend inom samisk kultur och samiskt samhällsliv. En stor del av hans livsgärning har ägnats åt att förbättra förutsättningarna för Sveriges samer.

17.00-17.50 Om samebyn Gåenbrien sijte

Sverre Fjellheim är norsk författare och forskare i samiskt samhällsliv. Här talar han om hur samhällslivet i samebyn fungerar, med Gåebrien sijte som exempel.

17.50-18.20 Berättelser om en jojk

Marja Skum, forskare i sociolingvistik och nordsamiska, berättar historien om när hennes farföräldrar tvångsförflyttades på 1920-talet. Hon berättar om jojkens roll i det samiska samhället som identitetsbärare.

18.20-19.00 Så växte samiska stadssamhällen fram

I Norge pratar man med självklarhet om sjösamer, på samma vis som vi i Sverige kan tala om skogssamer. Går det att i dag med samma självklarhet tala om stadssamer?

Fredag 19 april

16.00-16.25 Sårbara grupper – oavsedda konsekvenser

Det finns fler än 5000 ursprungsfolk, fördelade på fler än 70 länder. Ett av dessa är Australiens aboriginer. Shaun Ewen, professor i befolkningshälsa vid University of Melbourne, talar om en rad oavsedda konsekvenser efter myndigheternas beslut för Australiens urinvånare.

16.25-16.55 Samiska veckan: Självstyrande parlament eller statlig myndighet

Sametingets ledamöter måste respekteras som de folkvalda representanter som de faktiskt är i våra nordiska länder. Det hävdar Ulf Mörkenstam, forskare i statsvetenskap. Problemen för sametinget ligger i att det i dag har en kluven eller delad ställning. Arrangörer är Västerbottens museum och Såhkie - Umeå Sameförening.

16.55-17.05 Rennäringen när klimat och samhälle förändras

Den globala klimatförändringen sker snabbare i norr än i andra delar av världen. Jon Moen, professor i växters samhällsekologi, resonerar kring vad dessa förändringar för med sig för rennäringen.

17.05-17.30 Perspektiv på rennäring och anpassning

Isabelle Brännlund, doktorand vid Centrum för samisk forskning, Umeå universitet, tittar i sin forskning närmare på hur rennäringen påverkas av olika förändringar i klimatet, och hur den kan anpassa sig.

17.30-17.55 Vattenkraft, etnisk blindhet och kolonial strategi

Lagstiftarna har haft en rad blinda fläckar för samiska rättigheter när renbetesområden koloniserades av jordbruket. Åsa Össbo, forskare vid Cesam, Centrum för samisk forskning, vid Umeå universitet, resonerar kring hur detta på olika vis har påverkat renägande samer.

17.55-18.20 Skogen – samma landskap, olika tjänster

De jägare och samlare som levde i Västerbotten före industrialiseringen levde hållbart. Men när Västerbotten och Norrbotten kolonialiserades ökade trängseln och naturens resurser utnyttjades hårdare. Det säger Tim Horstkotte, forskare ekologi och miljö. Detta föredrag rör sig i den skärnings Gakemothopunkt där ekonomi, ekologi och socialvetenskap möts.

18.20-19.00 Rennäring i nya klimat – en fråga om makt

Anette Löf, forskare i statsvetenskap, resonerar kring hur rennäringen påverkas av den pågående klimatförändringen. Rennäringen kan fungera som en varningssignal för den är känsligare än många andra näringar.

Bildtext: Maitseo Bolaane, föreståndare för San research centre på University of Botswana, föreläser.
Foto: Moa Sandström

Redaktör: Karin Wikman