NYHET
Vilka kvalitéer är viktiga för lämplighet som polis? Den frågan ställer Miguel Inzunza, Umeå universitet, i sin avhandling som han försvarar den 27 november.
Frågan utgör grunden för avhandlingen som består av fyra studier där två inriktar sig på vilka kvalitéer som är viktiga för lämplighet i polisyrket och två inriktar sig på hur en av dessa kan mätas.
Det kan vara svårt att bedöma vad som är viktigt och mest relevant för att bli en bra polis med tanke på de varierade arbetsuppgifterna. Enligt tidigare forskning finns flera kvalitéer som är återkommande för lämplighet i polisyrket, men hur dessa kvalitéer definieras och mäts är inte lika tydligt klarlagt.
En av studierna i avhandlingen baseras på gruppintervjuer med personal ur två olika polisorganisationer, varav en är den svenska. Intervjupersonerna i de båda organisationerna har uppgiften att välja ut lämpliga kandidater för polisyrket. Fokus var att få mer förståelse och utforska om det fanns överensstämmande mellan organisationerna kring vanligt förekommande kvalitéer enligt tidigare forskning.
Resultaten visar att det fanns överensstämmande kring kvalitéer såsom betydelsen av emotionell stabilitet, ärlighet, att förstå polisens roll i samhället eller att förstå andras perspektiv. Men det finns också områden där det finns skillnader mellan eller inom organisationerna.
– Dessa skillnader uppstår vanligen i vad som tolkas in i olika kvalitéer, såsom ärlighet. Ärlighet är alltså viktigt, men uppfattningen om vad ärlighet är skiljer både inom och mellan de båda undersökta organisationerna. Andra skillnader ses i exempelvis betydelsen av lojalitet mot organisationen, vilket inte verkar vara lika centralt i Sverige. Istället är det av större vikt att kunna handla enligt det fastställda uppdraget och inte enligt direktiv som kan ha sin rot i organisationskulturen, säger Miguel Inzunza.
För att på ett tydligt sätt kunna avgränsa innehållet i lämplighet, kan det behövas mer forskning i kopplingen mellan teori och empiri, om vad lämplighet ska innefatta och vilka kopplingar detta har i praktiska situationer. En faktor som kan påverka vad som prioriteras gällande lämplighet i urvalet till en profession är den historiska bakgrunden i vilken organisationen är verksam i. Historiskt sett har Sverige värderat högt att rekrytera blivande poliser som har kvalitéer som är betydelsefulla för att bygga en god relation till medborgarna. Men frågor kvarstår gällande hur kvalitéer för lämplighet kan bli mätbara på ett tillförlitligt sätt.
I två studier har fokus varit på värdet och relevansen av det mångfacetterade begreppet empati som innefattar viktiga aspekter som perspektivtagande och emotionell kontroll. Inriktningen på dessa studier har varit att definiera och mäta empati på ett för polisyrket passande sätt.
Forskningen bedrivs av Miguel Inzunza, med bakgrund i kriminologi och sociologi, som är doktorand i ämnet beteendevetenskapliga mätningar vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet.
Miguel Inzunza, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskapTelefon: 090-786 57 56 E-post: miguel.inzunza@umu.se
Om disputationen
Fredag den 27 november försvarar Miguel Inzunza, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet sin avhandling med den svenska titeln: Lämplighet i polisyrket: Bedömning av mångfasetterade urvalskriterier (Engelsk titel: Suitability in law enforcement: Assessing multifaceted selection criteria)
Disputationen äger rum kl. 10.00 i Hörsal F, Humanisthuset
Fakultetsopponent: Prof. Jan-Eric Gustafsson, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet
