Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 26 februari 2021)

printicon
Publicerad: 28 maj, 2008

Kvävenedfall förödande för våra myrar

NYHET Magdalena Wiedermann visar i sin avhandling att våra myrars naturliga balans håller på att rubbas. Boven är allt kväve som tillförs från luften. Myrens vitmossor, som svarar för torvtillväxten, kollapsar av kvävet och ersätts i stället bland annat av halvgräs.

Genom förbränning av fossila bränslen, ökad djurhållning och användning av konstgödning har människan ökat tillgången på kväve. Det har inneburit en drastisk förändring av den globala kvävecykeln, vilket i sin tur har lett till en omfattande förändring av många ekosystem. Skälet är att många ekosystem är anpassade till att näringsämnen som kväve är begränsade. När nu mängden kväve ökar innebär det att den ursprungliga balansen rubbas. Detta har lett till en ökad näringsanrikning, s k eutrofiering, i stora områden i Europa och Nordamerika. Denna eutrofiering är ett av vår tids stora miljöproblem.

Resultaten i Magdalena Wiedermanns avhandling visar att en ökad tillgång på kväve leder till en förändring av myrens vegetation. I områden med låg kvävebelasting kännetecknas myren av en heltäckande matta av vitmossor samt sparsamt förekommande risväxter, t ex tranbär, och olika halvgräs, ull- och starrarter. När tillgången på kväve ökar kan vitmossorna inte längre monopolisera näringsämnena utan en allt större del av dessa blir tillgängliga för myrens andra växter. Detta leder till en förändring av vegetationen. Vitmossorna missgynnas och ersätts av halvgräs. Om det dessutom blir varmare förstärks effekten.

För det internationella arbetet med att komma till rätta med utsläpp av luftföroreningar är det viktigt att förstå hur naturen påverkas av mer kväve. Norra Sverige har ett lågt kvävenedfall och därför kan vi här studera effekten av ökat nedfall. Magdalena Wiedermann har arbetat med långliggande fältförsök i Vindelntrakten i Västerbotten för att på så sätt förstå vad som händer när man ökar tillgången på kväve. Hon har sedan jämfört dessa resultat med hur vitmossor påverkas av kväve i södra Sverige, i områden som under lång tid varit utsatta för högre kvävenedfall. Hon har på så sätt funnit att vitmossornas kväveupptag är en utmärkt indikator på miljötillståndet.

Människan ser ofta kväve som något bra, då det ökar produktionen inom jord- och skogsbruk. I ekosystem där kvävet är det begränsande växtnäringsämnet leder en liten ökning av kväve till att växtproduktionen ökar. Mer kväve innebär också att växternas olika naturliga fiender, svampsjukdomar och insekter, gynnas, vilket kan ledan till en motsatt effekt. Bland myrens växter hör olika risväxter, som tranbär och rosling, till de arter som missgynnas av detta skäl.

Varför är det så viktigt att förstå hur myrar reagerar på globala miljöförändringar? På norra halvklotet är myrar ett dominerande inslag i landskapet och här finns 95 procent av jordens torvreserver. Dessa torvmarker har stor betydelse för vårt klimat. Hur de påverkas av kvävenedfall och klimat kan få stor betydelse för det framtida klimatet, då en minskad torvtillväxt leder till en ökad avgång av koldioxid till atmosfären. En viktig pusselbit i denna kunskap är att förstå hur vegetationen påverkas och vad det i sin tur betyder för torvens tillväxt eller nedbrytning.

Torsdagen den 5 juni försvarar Magdalena Wiedermann, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Responses of peatland vegetation to enhanced nitrogen. Disputationen äger rum kl 10.00 i KBC-huset, Lilla hörsalen.Fakultetsopponent är dr Juul Limpens, Universitetet i Wageningen, Nederländerna.
Magdalena Wiedermann kan nås via: Telefon: 090-786 64 59 E-post: lena.wiedermann@emg.umu.se

Redaktör: Karin Wikman