Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 13 nov, 2008

Kvinnlig rösträtt skulle garantera en kvinnlig politik

NYHET Hur föreställde man sig förhållandet mellan den kvinnliga kroppen och den politiska rösten vid tiden för införandet av kvinnlig rösträtt? En avhandling från Umeå universitet låter svaret tecknas genom läsningar av politik i skönlitterära texter av Elin Wägner, Selma Lagerlöf och Klara Johanson.

Vad är politisk röst? För rösträttsrörelsens kvinnor ställdes den frågan på sin spets när svenska kvinnor äntligen fick politisk rösträtt år 1921. Många väntade sig något särskilt av detta: att den kvinnliga kroppen skulle garantera ett kvinnligt perspektiv på politiken. I doktorsavhandlingen Röstens anatomi frilägger litteraturvetaren Anna Bohlin relationen mellan politisk röst och kvinnlig kropp i skönlitterära texter från mitten av 1920-talet av Elin Wägner, Selma Lagerlöf och Klara Johanson.

Medan kvinnan i Wägners roman Silverforsen (1924) får ett samhällsmoderligt uppdrag i det framväxande folkhemmet, formulerar Lagerlöfs Löwensköldtrilogi (1925-1928) en politisk röst som identifieras av nationalitet, släkt och klass snarare än av kön. Klara Johanson, signaturen K. J., avvisar helt idén att kvinnlighet skulle medföra en gemensam politisk ståndpunkt. Den identitet som ges politiskt uttryck i hennes kåserier i kvinnorörelseorganet Tidevarvet 1923–1924 är strikt personlig och omfattar endast henne själv.

I avhandlingen diskuterar Anna Bohlin kroppsligheten bland annat i förhållande till den samtida steriliseringsdebatten, där tidskriften Tidevarvet med Wägner som redaktör var en av de drivande aktörerna. Även i Lagerlöfs Löwensköldcykel får kärleken en nyckelroll: kärlek är det kitt som håller samman samhällskroppen, det som får folket att underkasta sig en ledare. K. J.:s kåserier under rubriken "Anmärkningar" ironiserar tvärtom över samhällets normer och ifrågasätter själva könsdifferentieringen.

Bohlin har låtit dåtida feministiska teorier bilda kontext i analyserna av röst och kropp i de skönlitterära texterna. Hennes avhandling kastar därmed också ljus över det tidiga 1900-talets emancipatoriska teorier, formulerade i förhållande till den tidens dominerande vetenskap: evolutionismen. Kroppen hade en central funktion – fast på olika sätt – hos såväl Ellen Key, Charlotte Perkins Gilman, Mathilde Vaerting, Rosa Mayreder, Alexandra Kollontaj som Olive Schreiner.

– Den röst som skulle driva samhällutvecklingen i allmänhet och kvinnors frigörelse i synnerhet kopplades till kropp, säger Anna Bohlin. Min avhandling preciserar betydelsen av denna kropp som skulle ges röst med kvinnornas nyvunna rösträtt.

Fredagen den 21 november försvarar Anna Bohlin, Institutionen för kultur- och medievetenskaper och Genusforskarskolan, Umeå universitet, sin avhandling i litteraturvetenskap med titeln "Röstens anatomi. Läsningar av politik i Elin Wägners Silverforsen, Selma Lagerlöfs Löwensköldtrilogi och Klara Johansons Tidevarvskåserier". Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal E Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är fil.dr Katarina Leppänen, Centrum för forskning om offentlig sektor, Göteborgs universitet.

Avhandlingen är utgiven av bokförlaget H:ström – text & kultur (www.hstrom.nu/f). Kontakta förlaget för recensionsexemplar.

För mer information eller intervju, kontakta Anna Bohlin på
tel. 073-589 30 48 eller e-post anna.bohlin@littvet.umu.se

Redaktör: Helena Vejbrink