NYHET Ångestdämpande läkemedel som via avloppsvattnet hamnar i vattendrag skapar orädda, asociala fiskar som äter glupskt. Dessa beteendeförändringar kan allvarligt rubba den ekologiska balansen. Det visar ett forskarlag vid Umeå universitet i en studie som publiceras i tidskriften Science.
I laboratoriemiljön exponerade forskarna abborrar för samma koncentrationer av ångestdämpande läkemedel som uppmätts i Fyrisån och i fisk som fångats där. Därefter studerade Tomas Brodin och övriga i forskargruppen hur fiskarnas beteende påverkades. Foto: Johan Gunséus
Ångestdämpande läkemedel som via avloppsvattnet hamnar i vattendrag skapar orädda, asociala fiskar som äter glupskt. Dessa beteendeförändringar kan allvarligt rubba den ekologiska balansen. Det visar ett forskarlag vid Umeå universitet i en studie som publiceras i tidskriften Science.
– Förändrat ätbeteende hos en art kan förändra balansen i ekosystemet. Till exempel kan mängden djurplankton minska, vilket ökar algtillväxten och i förlängningen kan det orsaka algblomning som i sin tur påverkar både fisken och andra arter negativt, säger ekologen Micael Jonsson, en av forskarna bakom studien.
När forskare från olika fält slår sig ihop kan det resultera i forskning med helt nya infallsvinklar. Jonatan Klaminder, som forskar om miljögifter, råkade höra kemisten Jerker Fick, som arbetar med att spåra läkemedelsrester i naturen, bli intervjuad i radio om sin forskning och blev nyfiken.Eftersom de båda jobbar vid Kemiskt biologiskt centrum, KBC, stötte de ihop och började prata med varandra – och ekologerna Tomas Brodin och Micael Jonsson som forskar om fiskars beteende och akvatiska ekosystem drogs också in i samtalet.
Fastnar inte i reningsverkenDet väckte idén att tillsammans undersöka om läkemedelsrester i vattendrag förändrar fiskars beteende och därmed hela ekosystemet. Läkemedel är ofta stabila kemiska substanser som är konstruerade för att verka snabbt och sedan lämna kroppen. De hamnar i avloppsvattnet och eftersom reningsverken inte förmår fånga upp dessa ämnen hittas de ofta i vattendrag nedströms avloppsreningsverk.Det har länge funnits en oro att vattenlevande organismer kan påverkas av denna ofrivilliga medicinering. Umeforskarnas studie är den första hittills som visar att låga halter av ett vanligt ångestdämpande läkemedel, Oxazepam, som finns i svenska vattendrag, faktiskt gör att fiskarna beter sig annorlunda.
Djärvare abborrarStudien, som i dagarna publiceras i den prestigefyllda tidskriften Science, har gjorts i flera steg. Först mätte Jerker Fick upp halterna av Oxazepam i Fyrisån i Uppsala och i abborrar som fångats där. I labbet exponerade forskarna sedan andra abborrar i akvarier för samma nivåer av Oxazepam som i ån och jämförde deras beteende med abborrar som inte utsatts för läkemedlet.
Bildtext: Forskarna mätte koncentrationen av ångestläkemedlet Oxazepam i Fyrisåns vatten och i abborrar som fångats där. Rejäla skillnader mellan grupperna konstaterades. Abborrar är normalt ganska försiktiga av sig, de håller sig helst nära stimmet för att inte bli uppätna av andra fiskar. Men, de som simmat i Oxazepam var betydligt mer djärva.– De blev mer asociala, mer aktiva och mer tuffa, säger Micael Jonsson. Våghalsigheten gjorde också att de åt snabbare.Spärrarna släppte av medicinen, såg forskarna. I stället för att ligga och trycka vid bottnen och bara göra korta utflykter för att hitta mat simmade abborrarna lugnt runt och käkade, vilket ökar deras energiintag. Fiskarna vågade leta mat trots att de inte hade stimmets trygghet.– Normalt är alla abborrar skygga, men det finns förstås variationer mellan individer, säger Tomas Brodin. De är mer eller mindre våghalsiga, men aldrig så våghalsiga som de blir när de får i sig Oxazepam.
Långtgående effekterMen, det förändrade beteendet är inte entydigt positivt för fisken. I naturen där rovgiriga fiender kan lura i vassen riskerar övermodiga småfiskar att bli uppätna. Det kan påverka artens utbredning och överlevnad. Abborrarnas ändrade ätbeteende ger sannolikt också långtgående effekter på hela ekosystemet, menar forskargruppen.– Men, hur ekosystemet förändras kan vi än så länge bara spekulera om, säger Jonatan Klaminder. Det krävs fler studier på området.– Till exempel skulle vi vilja skapa små ekosystem i labbet med abborre, zooplankton och alger, där man kan tillsätta läkemedel och se vad som händer, säger Micael Jonsson. Blir det som vi förväntar oss mer alger, syrebrist och till sist kollaps av systemet eller händer något helt annat?
”Skulle behöva äta fyra ton per dag”Abborrar reagerar på Oxazepam för att de deras hjärnor har samma slags mottagare för ämnena i läkemedlet som människors hjärnor. När abborrarnas beteende påverkas så tydligt av läkemedelsrester i vattendrag, hur är det då med oss människor? Är ämnena skadliga för oss?
– Man skulle få äta fyra ton fisk från Fyrisån per dag för att få i sig motsvarande en tablett Oxazepam, säger Jerker Fick (bilden till vänster). I vatten är dessutom halterna lägre än i fisken, där de lagras över tid. Vi kan ta ett exempel: forskare har detaljstuderat läkemedelsrester i Berlins dricksvatten. De räknade ut att man får dricka av vattnet i 32 år för att få i sig motsvarande en tablett av det läkemedel som det finns högst halt av i dricksvattnet.Oxazepam är ett av många läkemedel mot ångesttillstånd och alla verkar via samma mottagarsystem i hjärnan. Medicinerna behövs, det finns inte anledning att sluta ge preparaten till patienter och de som äter dem ska inte känna skuld för miljöns skull, resonerar Jerker Fick.
– Att forska fram nya läkemedel tar minst 10–15 år och det är inte säkert att de nya innebär mindre ekologisk påverkan, säger han. Utmaningen är snarare för reningsverken att hitta bra metoder att fånga upp läkemedelsrester. Avloppsvattnet är fullt med kemikalier i en komplex blandning och dagens reningsverk är inte byggda för att ta hand om dem.
Text: Anna-Lena Lindskog
Foto: Johan Gunséus
Abborrar reagerar på Oxazepam för att deras hjärnor har samma slags mottagare för läkemedlet som mänskliga hjärnor. Men, att fiskarnas beteende påverkas av läkemedelsrester i vattendragen betyder inte att vi behöver vara rädda för att äta fisken eller dricka vattnet, förklarar kemisten Jerker Fick.
– Man skulle få äta fyra ton fisk från Fyrisån per dag för att få i sig motsvarande en tablett Oxazepam, säger han. Foto: Bent Christensen
Redaktör: Anna-Lena Lindskog