NYHET Studenter behöver en aktuell koppling mellan sin utbildning och sin kommande arbetsmarknad. Därför bidrar Tekniska högskolan med lön till lärare på ingenjörsutbildningarna som vill kompetensutveckla sig i näringslivet.
Bildtext: Fredrik Georgsson, programansvarig för civilingenjörsprogrammet i teknisk datavetenskap, Jan-Olov Eriksson, platschef på Tieto, och Irina Fällström, ansvarig för kontakter med universitet på Tieto, ser fram emot ett fortsatt samarbete.
Tanken är att Tekniska högskolans akademiska lärare som inte har yrkeserfarenhet från företag och industrier ska få möjlighet att förkovra sig utanför universitetet.
– Vi vill ge våra ingenjörsstudenter så mycket kontakt som möjligt med deras kommande yrkesroll. Lärarna är en viktig kontaktyta och tanken är att deras nyvunna kunskaper ska återspegla sig i vår ingenjörsutbildning, säger Lennart Nilsson, utbildningsledare vid Tekniska högskolan.
Fredrik Georgsson, programansvarig för civilingenjörsprogrammet i teknisk datavetenskap, har under våren tillbringat halva sin arbetstid på IT-konsultföretaget Tieto i Umeå. – Jag har aldrig jobbat utanför akademien och kände att jag ville veta mer om vad som väntar våra studenter. För att bredda mig valde jag ett stort företag som arbetar utanför mitt eget forskningsområde och där många av våra utexaminerade studenter är anställda, berättar Fredrik Georgsson.
På företaget har han arbetat med programvaruutveckling för telekomindustrin. När ett fel upptäcks i mjukvaran rapporteras detta via en felrapport. Alla felrapporter sparas sedan i en databas. När det kommer in nya felrapporter så händer det ofta att programmerarna känner igen felet och letar bland gamla felrapporter för att se om det kan vara så att felet redan är löst. Fredrik Georgssons uppgift har varit att se om det skulle vara möjligt att med hjälp av ett expertsystem kunna hitta gamla flerapporter som löst problemet.
– Det har varit väldigt fascinerande att förstå hur komplexa mobiltelefonisystem är. Numera är det med vördnad jag plockar upp mobiltelefonen ur fickan, säger han.Även Tieto har varit nöjda med samarbetet.
– Det har varit nyttigt att få en utomståendes perspektiv på vårt arbete och vårt arbetssätt. Fredriks kompetensutveckling är ett naturligt steg i vår strävan att vidareutveckla vårt samarbete med universitetet. Som ett av de största IT-företagen i vår region ser vi också ett värde i att bidra med vår bild av vilken kompetens vi gärna ser att morgondagens civilingenjörer har med sig ut i arbetslivet. Tieto ser fram emot ett fortsatt samarbete. Redan i höst kommer vi att starta ett mindre projekt med syfte att studera införandet av en särskild typ av projektmetoder, s.k. agila metoder, på Tieto, säger Irina Fällström, som är ansvarig för kontakter mot universitetet.
Under sin tid på Tieto har Fredrik Georgsson bland annat insett att studenterna måste få lära sig mer om hur de ska förvalta en färdig produkt.– Våra studenter utvecklar mycket nytt, men i industrin får man ofta en trasig produkt i knäet. Då gäller det att kunna sätta sig in i hur någon annan har tänkt.
Han betonar att civilingenjörsutbildningen måste bli mer öppen för att industrin arbetar efter andra villkor än universiteten och att vilket sätt som är bäst beror på situationen. I företagen måste systemen vara enkla och kunna underhållas i flera årtionden.
De kontakter han nu fått på Tieto kommer väl till pass. På civilingenjörsprogrammet i datavetenskap arbetar lärarna aktivt med att alla kurser ska innehålla inslag från näringslivet. Förhoppningen är att kunna anlita fler gästföreläsare som kan sätta in kursen i ett större sammanhang. Då är också andra färdigheter än de rent tekniska betydelsefulla. Det kan handla om vikten av social kompetens och om hur det fungerar att arbeta i grupp.
– Jag hoppas att våra studenter ska blir bättre förberedda för en yrkeskarriär och att det ska gå snabbare för företagen att lära upp dem, säger han och tillägger att han verkligen rekommenderar fler lärare att kompetensutveckla sig i näringslivet.
Tekniska högskolan bidrar med 25 000 kronor för till de lärare som vill kompetensutveckla sig och lärarnas hemmainstitution motfinansierar resterande del. Högskolan arbetar på flera fronter för att utveckla kontakterna med näringslivet. Teknologerna erbjuds bland annat fadderföretag, gästföreläsningar från näringslivet och dessutom genomför de ofta studentprojekt och examensarbeten i samarbete med företag.
Foto: Mikael Lundgren
Redaktör: Karin Wikman