Lärarstudenterna vid Umeå universitet får jobb efter utbildningen
NYHET
De studenter som utbildar sig till lärare vid Umeå universitet har en mycket hög anställningsbarhet. Redan några år efter examen är ca 95 % av dem etablerade på arbetsmarknaden. Ungefär 85 % arbetar som lärare och andra vanliga arbetsplatser finns inom förvaltning och intresseorganisationer.
Dessa resultat framgår i en undersökning av lärarstudenternas anställningsbarhet som Pontus Mattsson och Magnus Strömgren vid kulturgeografiska institutionen vid Umeå universitet genomfört. Studien har initierats av fakultetsnämnden för lärarutbildning vid universitetet. Studien omfattar de lärare som examinerats 1990, 1995, 2000 och 2001 och dessa har följts med fokus på situationen efter examen. Sysselsättning, övergångar till och från läraryrken, flyttningar och geografisk spridning har undersökts tillsammans med lärarnas inkomster.
Skillnader mellan den grupp av studenter som har sitt ursprung i Umeåregionen och övriga studenter har också studerats. Umeå universitets lärarutbildningar är attraktiva. En allt större del av de studerande kommer från andra delar av landet. Sedan 1990 har gruppen som inte är födda i ett norrländskt län ökat successivt och är nu över 30 %. Ökningen har skett under en period då allt fler lärosäten erbjuder allt fler lärarutbildningar. - Det är glädjande att se att de flesta som studerar hos oss etablerar sig väl på arbetsmarknaden och att våra utbildningar också lockar studenter från andra delar av landet än Norrland, säger prodekanus Christina Ottander vid fakultetsnämnden för lärarutbildning.
Den genomsnittliga examinationsåldern är sjunkande men fortfarande hög, närmare 31 år. Yngst är gruppen förskollärare och fritidpedagoger. Tre år efter examen bor drygt 40 % i Umeåregionen, Skellefteå och Örnsköldsvik och 74 % i Norrland. Andra områden där de som examinerats från Umeå universitet är yrkesverksamma är Stockholmsregionen, Göteborgsområdet och sydvästra Skåne. Studien visar att gymnasielärare, högskolelärare och de som arbetar i andra yrken än lärare har relativt höga löner. Grundskollärarnas årsinkomster var lägre och förskollärare och fritidspedagoger hade lägst inkomst. Männens genomsnittliga årsinkomst var något större än kvinnornas. Skillnaden förstärks av att relativt många kvinnor arbetar i de lärargrupper som har lägst lön medan relativt många män arbetar i grupperna med högst lön.
