"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2010-05-11

Lika hemma i fritidshus

NYHET Svenskar känner sig lika hemma i sina fritidshus som i permanentbostaden. Frihet, den fysiska miljön och människor runt fritidsbostaden är viktiga skäl för denna hemkänsla.

Detta visas i en enkätundersökning som presenteras i rapporten Fritidsboendes relationer till den svenska landsbygden från Umeå universitet. Rapporten har författats av professor Dieter K. Müller och universitetslektor Roger Marjavaara, Kulturgeografiska institutionen i samarbete med universitetslektor Urban Nordin, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet inom ramen för det FORMAS-finansierade projektet ”Landsbygdens 'osynliga' befolkning: En analys av fritidsboendes relationer till den svenska landsbygden”. Studien visar att en majoritet av de ca 2000 svarande fritidhusägarna, ca 60%, har saknat anknytning till landsbygd innan fritidshusförvärvet som i de flesta fall har skett via annons. Bilden av sommartorpet speglar inte verkligheten; Mer än två tredjedelar av alla fritidsbostäder är stugor som har byggts som fritidshus. I genomsnitt övernattar svenskar 71 nätter i sina fritidshus per år. Nästan 40 av dessa övernattningar görs under sommarmånaderna. Men fritidsbostaden är också ett ställe att samla familj och vänner, medan endast 7% anger att de också hyr ut fritidsbostaden. Motiven för att ha fritidshus hänger huvudsakligen ihop med avkoppling, familjeliv och friluftsaktiviteter. Många tror att de kommer att använda sina fritidshus oftare i framtiden. Däremot planerar endast få hushåll (17%) att flytta permanent till sina fritidshus. I de flesta fall förväntas barnen så småningom ta över fritidsbostaden. Mer än 60% av fritidshusägare är aktiva i olika föreningar på landsbygden. Samfällighetsföreningar dominerar men fritidsboende deltar också i olika kulturella föreningar och aktiviteter. Många svarande anser att det är lättare att få kontakt till andra människor på landsbygden inte minst eftersom fritisboende upplevs som öppnare och friare boendeform.
En majoritet, sammanlagt 56,1% svarande, skulle vilja att en del av deras inkomstskatt hamnar i fritidshuskommunen. ”Detta bekräftar vad vi förväntade oss, nämligen att fritidshuset är mer än bara en semesterdestination”, säger Müller. Det är en plats där människor känner sig hemma och där de vill bidra till den lokala utvecklingen. Problemet är dock att de ofta är ’osynliga’ för administration och beslutsfattare. Detta är ett problem för kommuner och individer i ett samhälle där allt fler människor har fler än ett boende.

För mer information kontakta: Dieter K. Müller: 070-216 43 27 Roger Marjavaara: 073-811 77 92
Urban Nordin: 070-362 97 62