NYHET Kungliga Vitterhetsakademien har tilldelat Linn Holmberg sitt pris för "förtjänt vetenskapligt arbete". Det är för sin avhandling "The Forgotten Encyclopedia", som hon disputerade med i maj 2014 vid Umeå universitet, som hon nu uppmärksammats.
Vad flög genom ditt huvud när du fick veta att du fått pris av Vitterhetsakademien?
– Jag kan inte säga vad min första tanke var, men jag minns tydligt den upprymda känslan i kroppen. Jag blev jätteglad och smickrad och hela överraskningsmomentet gjorde mig darrig i armar och ben.
– Det tog en lång stund innan det hela sjönk in. Det kändes så klart fantastiskt att få ett sådant erkännande.
Själv tror Linn Holmberg att avhandlingen "The Forgotten Encyclopedia" uppmärksammats av flera anledningar. Kanske framförallt för att den ställer ett av västerlandets stora vetenskapliga projekt i ett nytt ljus.
– Jag har studerat ett okänt och ofärdigt encyklopedimaterial som skrevs av benediktinmunkar samtidigt som Diderot och d'Alembert sammanställde den stora franska Encyklopedin.
– Den senare har spelat en central roll i vår förståelse av Upplysningen och de ideal som vårt moderna, sekulära samhälle vilar på. I avhandlingen visar jag att munkarnas och filosofernas projekt hade flera gemensamma innovativa drag.
Munkarna förlitade sig inte bara i stor utsträckning på samma vetenskapliga källor som encyklopedisterna, de ägnade också stor uppmärksamhet åt de samhällsnyttiga mekaniska konsterna och teknik. De uteslöt dessutom religion, etik och politik och separerade på så vis dessa fält från andra vetenskapsområden.
Detta var ett för tiden nytänkande drag som nyanserar vår föreställning om religiösa kunskapsproducenter och vetenskap under den franska upplysningstiden - speciellt med tanke på att encyklopedisterna anklagade klosterordnarna för att vara bakåtsträvande och fientliga mot förnuftets framsteg.
– Jag har också fått beröm för avhandlingens form och tvärvetenskapliga metod. Den är skriven som en akademisk detektivhistoria där jag tar med mig läsaren på min egen forskningsresa: hur jag hittade munkarnas handskrifter och hur jag steg för steg gick tillväga för att förstå och kontextualisera dem.
Linn Holmberg berättar att istället för att studera texterna enbart för sitt intellektuella innehåll betraktade hon dem som materiella artefakter med ledtrådar till sin tillkomsthistoria. Hon använde sig t.ex. av handstilsanalys för att avgöra hur många skribenter som var involverade och hur de fördelade arbetet mellan sig.
Vad har du gjort efter att du blev klar med din avhandling?
– Jag har sökt jobb, skrivit artiklar och rest runt och presenterat avhandlingen på olika seminarier och konferenser. Jag har också bearbetat om avhandlingen för publicering hos det Oxford-baserade förlaget Voltaire Foundation. Om allt går vägen kommer den ut 2016 som del i serien "Oxford University Studies in the Enlightenment".
Den 2 februari påbörjade Linn Holmberg en postdok-tjänst vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet.
– Jag blev värvad till ett forskningsprojekt som studerar den tidigmoderna metallindustrin där jag kommer bidra med perspektiv på den franska upplysningsdiskursen om metaller.
– Jag kommer också att ingå i ett internationellt nätverk som jobbar på en ny kritisk digital utgåva av den stora franska Encyklopedin.
Dessvärre ser det ut som att hon kommer att missa prisutdelningsceremonin i Riddarhussalen den 20 mars. Linn Holmberg befinner sig då i Los Angeles där hon ska presentera avhandlingen på Amerikanska 1700-talssällskapets årsmöte.
– Det känns jättetråkigt att missa ceremonin, men forskningen går ju först.
Redaktör: Per Melander