Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 23 jan, 2019

Livsfarlig ”torsksvamp” utnyttjar syrebrist - från tarmen till rymden

NYHET Forskare i Umeå har visat hur svampen Candida albicans kan anpassa sig till förhållanden med extrem syrebrist. Den kan på det sättet både skapa infektion i människans vitt skilda kroppsdelar och till och med överleva i rymden. Candida albicans är en vanlig mikrosvamp som kan orsaka allt från munsår, så kallad torsk, till livshotande blodförgiftning.

– Det var väldigt överraskande att se att svampen inte behöver syre för att orsaka sjukdom. Den kan även använda låga syrenivåer för att undvika immunattacker och öka spridningen, säger Constantin Urban, forskare vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.

Den aktuella forskningen belyser hur mikrobiella svampars anpassning sig till låga syrenivåer påverkar hur de kan undvika att upptäckas av kroppens immunceller och hur svamparna då kan frodas och orsaka skadlig infektion.

Candida albicans är en mycket vanlig svamp som många bär med sig sedan födseln utan att märka den, medan den hos vissa personer med nedsatt immunförsvar leder till infektion. Den svåraste infektionen är allvarlig blodförgiftning, sepsis, ett tillstånd som enligt världshälsoorganisationen WHO drabbar 30 miljoner människor om året i världen och som kan beräknas förorsaka sex miljoner dödsfall. Mindre farliga och mycket vanliga effekter av svampen är beläggning i munhålan och i underlivet.

Svampen är en så kallad commensal mikrob i matsmältningssystemet. Det innebär att den i normala fall lever i ett slags symbios med värden. När sedan kroppens naturliga barriärer försvagas, exempelvis genom annan sjukdom eller till följd av antibiotikabehandling som även slår ut nyttiga bakterier, kan Candida albicans spridas och invadera kroppen.

– Vi kan nu förstå hur svampen utnyttjar att den 'tränats' i syrefattiga miljöer till att kunna frodas på djupt liggande platser i kroppen där den inducerar inflammation och övervinner immunceller. De processerna förbrukar snabbt syre så att det skapas nya syrefattiga miljöer som ytterligare underlättar för svampens fortsatta spridning, säger Constantin Urban.

Kroppens eget försvar mot svampmikrober har den vita blodkroppen neutrofiler som främsta vapen. Neutrofilernas förmåga att oskadliggöra Candida albicans blir dock kraftigt nedsatt vid låga syrenivåer. Att förstå att svampen både trivs när syret sjunker och själv kan skapa processer som sänker nivån, är därför en viktig pusselbit.

Svampar är mycket mångsidiga organismer som kan växa på nästan vilken plats som helst. Man har till och med upptäckt växande svampar vid den internationella rymdstationen ISS.

– De behandlingar vården kan erbjuda mot svampen idag är ineffektiva och har toxiska biverkningar. Genom att tänka utanför boxen och förstå hur svampen kringgår kroppens försvarsmekanismer kan man gå vidare med forskning för att hitta behandlingar som ökar livskvaliteten och räddar liv, säger Pedro Lopes, forskare vid Institutionen för klinisk mikrobiologi och studiens huvudförfattare.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften MBio som ges ut av American Society of Microbiology.

Till vetenskaplig artikel

För mer information, kontakta gärna

Constantin Urban
Institutionen för klinisk mikrobiologi/
Umeå Centre for Microbial research (UCMR)/ Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS)
Telefon: 076-209 74 05
E-post: constantin.urban@umu.se

Pedro Lopes
Institutionen för klinisk mikrobiologi
Telefon: 070-257 15 98
E-post: pedro.lopes@umu.se

Text: Ola Nilsson