"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2011-10-25

Ljus över exosomerna

NYHET Hon är ständigt inställd på jakt efter cellkommunikationens minsta budbärare – exosomerna – och har siktet inställt på nya sätt att diagnostisera och behandla cancer och infertilitet.

Logiken säger: mammans immunförsvar borde attackera och döda det växande fostret. Naturens reaktion: moderkakans celler skickar ut en armé av exosomer, nanometerstora bubblor, som lägger sig som ett skyddande täcke kring det spirande livet. Under exosomernas beskydd kan graviditetens resa börja.– En exosom är en 30­100 nanometer stor membranomsluten bubbla. På ytan finns ett protein som fungerar som en adresslapp och talar om varifrån exosomen kommer och vart den ska. Inuti exosomen finns substanser som också bär på budskap. Exosomen är som ett litet brev som bär information när celler kommunicerar, förklarar Lucia Mincheva Nilsson.
Sedan 2003 har Lucia Mincheva Nilsson studerat cellkommunikationens minsta budbärare; exosomerna. Budbärare som verkar mest på gott, men också på ont. Inuti exosomen kan till exempel ett virus gömma sig. Kommer exosomen från en cancercell har den ett lömskt syfte, att sprida falsk information för att bryta ned immunförsvaret och hjälpa cancern att överleva.

Övertygade myndigheterna

Lucia Mincheva Nilsson kom till Sverige från Bulgarien 1970. Hon ville komma närmare föräldrarna som arbetade som läkare i norra Sverige, men att ta sig ut ur Bulgarien var ingen självklarhet på den tiden. Först när Lucia övertygat myndigheterna om att hon ville läsa till läkare i Sverige släppte de iväg henne.– Jag hade inte tänkt bli läkare, tvärtom. Kommunistdiktaturen förde mig till medicinen, säger hon och ler.Vetgirighet och passion – två karaktärsdrag är extra tydliga hos Lucia Mincheva Nilsson. Hon studerade till läkare vid Umeå universitet och specialiserade sig inom immunologi och infektionssjukdomar. Hennes stora fascination inför immunsystemet väcktes när en ny immunologiprofessor kom till universitetet.
– Jag har en absolut kärlek till mitt eget ämne! Att utforska cellkommunikationen i relation till immunförsvaret är det mest spännande som finns.

Nycklar till exosomernas roll

Efter disputationen 1993 började hon varva arbetet som överläkare i klinisk immunologi vid Norrlands universitetssjukhus med forskning och undervisning vid institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. Det kliniska arbetet och forskningen har ständigt korsbefruktat varandra.Hennes möte med exosomerna skedde genom studier av graviditet – då livet skapas. Där fann hon även nycklar till exosomernas roll då livet bryts ned.
– Idag vet vi att det förekommer färre exosomer vid prematura födslar och vid infertilitet utvecklas inga exosomer alls. Vi vet även att all cancer skickar ut exosomer.

Utvecklat egna metoder och verktyg

Hennes forskargrupp har förändrats över tid – med doktorander, läkarstudenter, bio­ medicinare, projektanställda samt postdoktorer både från Sverige och utlandet. Samarbetet med forskare världen över, exempelvis från USA, Berlin och England, har varit framgångsrikt. Hennes närmsta samarbetspartner är Dr Vladimir Baranov från Moskva.
– Det svåraste momentet var att isolera exosomen. Partiklarna är så små att det inte går att se dem i vanligt mikroskop så vi fick ta hjälp av elektronmikroskopi och ultracentrifugering. Vi har jobbat hårt för att komma dit vi är och varit tvungna att utveckla egna metoder och verktyg längs vägen.

Möjligheter för genterapi och vaccinationer

Steg för steg har forskarna funnit
 svar kring exosomernas mysterium. Hur de bildas och beter sig. Hur de kommunicerar via kroppsvätskor som blod, saliv, urin och fostervatten. Men också att de kan användas för att sända önskad information till immunsystemet. – I samarbete med genforskare från Boston har vi sett att det går att skicka små partiklar, så kallade genterapivektorer, inuti exosomerna och med stor precision styra vart de ska gå. Det öppnar nya möjligheter för både genterapi och vaccinationer, säger Lucia Mincheva Nilsson.Redan idag finns exosomfilter som kan filtrera bort ”negativ” information till immunförsvaret. Exosomerna kan också användas för att diagnostisera prostatacancer. Allt som behövs är ett urinprov.
– Med molekylärbiologiska metoder kan mängden exosomer mätas i urinen. Det är ett nytt sätt att påvisa tumörmarkörer som kan ersätta biopsin, där man ibland missar cancern om den är väldigt liten.

Två steg fram och ett tillbaka

Andra forskningsprojekt fokuserar på exosomernas koppling till allergier och lungsjukdomar. Med medel från Cancerfonden fortsätter Lucia Mincheva Nilsson att forska på infertilitet och äggstockscancer. Resultaten har fått stor internationell uppmärksamhet, men knappt tio år av forskning är ”ingenting”, menar Lucia Mincheva Nilsson. Världen behöver på bred front få upp ögonen för exosomerna.– För mig handlar forskning inte om patent och personlig framgång. Jag står för en liten, liten del i ett stort forskningsfält som jag vill ska gå framåt.
– Forskning handlar ofta om att gå två steg fram och ett tillbaka. Man ska ha stor ödmjukhet inför den kunskap som väntar runt hörnet. Det är en syn på kunskap jag gärna för vidare...

Fakta om Lucia Mincheva Nilsson

Titel: professor i klinisk immunologi
Född: 1951 i Bulgarien

Bakgrund: Utbildad läkare vid Umeå universitet, specialist i immunologi och infektionssjukdomar. Disputerade 1993, blev docent 2001 och universitetslektor 2007. Överläkare i klinisk immunologi vid Norrlands universitetssjukhus. Undervisar vid Umeå universitets institution för klinisk mikrobiologi.
Forskning: Leder internationellt uppmärksammat forskningsprojekt om cellkommunikation via exosomer vid graviditet och cancer.
Övrigt: Sitter i redaktionen för tidskriften American Journal of Reproductive Immunology och är internationellt anlitad expert inom sitt område. Belönades 2008 med ”J Christian Herr Award for excellence in reproductive immunology research” av Amerikanska föreningen för reproduktionsimmunologi.
Text: Sofia Eriksson Bild: Elin Berge

Redaktör: Karin Wikman