Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 26 februari 2021)

printicon
Publicerad: 06 maj, 2008

Lokala styrelser som föräldrainflytande

NYHET För att öka föräldrars möjlighet att påverka i skolan, har staten sedan drygt tio år drivit ett försök med föräldramajoritet i lokala styrelser. Men enligt Margaretha Kristoffersson vid Umeå universitet har satsningen inte blivit en framgång, och inflytandeformen riskerar att öka klyftorna mellan olika föräldragrupper.

I mitten av 1990-talet ansågs skolan vara den kommunala verksamhet där föräldrar och elever hade minst möjlighet att påverka. För att öka föräldrarnas inflytande startades år 1996 en försöksverksamhet med lokala styrelser med föräldramajoritet. Försökstiden har utökats tre gånger, nu senast till och med juni 2008, och idag finns styrelser i omkring 250 grundskolor.

Margaretha Kristoffersson vid Umeå universitet har i sin avhandling studerat nio skolor med lokala styrelser i Sverige. Hon har också genomfört en studie i Danmark, samt en internationell forskningsöversikt med exempel på länder med föräldrar i styrelser.
– I många fall tycker inte föräldrarna i styrelserna att de får tillräckligt med inflytande, eller att de har tillräckligt med tid för arbetet, säger Margaretha Kristoffersson.

Idag fungerar styrelserna oftast som ett forum för diskussion, information och rådgivning, något som enligt Margaretha Kristoffersson antyder att styrelserna inte utnyttjar sina befogenheter fullt ut.
– Tanken var att det skulle fattas beslut i styrelsen kring angelägna frågor, och att föräldrarna skulle vara delaktiga i dessa beslut. En mycket viktig framgångsfaktor för styrelsen är om rektor har ett nära samarbete med den förälder som är styrelseordförande, och att det finns en tydlig arbetsordning över vad styrelsen ska arbeta med.

Viktigt är också att kommunikation mellan styrelsen, skolans personal och övriga föräldrar vid skolan fungerar, så att ingen känner sig utestängd. Styrelsen behöver också få tillräckligt med stöd och återkoppling från kommunernas centrala förvaltning, något som ofta inte är fallet. Beslutet att införa styrelser har, enligt Margaretha Kristoffersson, att göra med att det har skett en förskjutning från en välfärdspolitik till en mer marknadsanpassad politik.

Föräldrar ses som individuella konsumenter på marknaden, medan de som ledamöter i styrelsen ska fatta beslut som inkluderar alla föräldrar.
– Föräldrar är inte en enhetlig grupp, sociala, kulturella och ekonomiska villkor påverkar hur aktiva föräldrar är. Att införa styrelser kan leda till att det blir större skillnader mellan olika grupper än tidigare, menar Margaretha Kristoffersson, och pekar på risken för att vissa grupper av föräldrar inte har samma möjligheter till deltagande.

Fredagen den 25 april försvarade Margaretha Kristoffersson, pedagogiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Lokala styrelser med föräldramajoritet i grundskolan. Fakultetsopponent var professor Lisbeth Åberg-Bengtsson, Mittuniversitetet, institutionen för utbildningsvetenskap.

För mer information: Margaretha Kristoffersson, pedagogiska institutionen, Umeå universitet, tel: 090- 786 7805, 070-578 2323 e-post: margaretha.kristoffersson@pedag.umu.se

Redaktör: Camilla Nilsson