NYHET Jag träffar Fredrik Elgh samma förmiddag som Sverige fått sitt första bekräftade dödsfall till följd av den nya influensan. En upplänning i 40-årsåldern har avlidit i hemmet efter en tids sjukdom.
– Jag är inte överraskad, säger Fredrik Elgh lakoniskt. Vid en vanlig 
säsongsinfluensa dör vanligtvis 1-2 000 personer, och då handlar det till största dlen om gamla och mycket sköra människor. Men ingenting tyder på att denna influensa kommer att bli värre än en vanlig säsongsinfluensa.
Prognoserna kring den nya influensan A (H1N1) är osäkra, eftersom det handlar om ett nytt virus. Det har gjort att spekulationer och skrämselpropaganda i medierna är legio kring höstens nya influensa. Spets har träffat Fredrik Elgh, en umeåforskare som nu studerar historiska influensapandemier för att försöka få klarhet.
Fredrik Elgh är infektionsforskare och klinisk virolog, dvs laboratorieläkare. Han är bara på genomresa i Umeå för tillfället, det pågående forskningsprojektet om tidigare extraordinära influensapandemier tar en hel del tid och innebär mycket resande.
– Syftet är att försöka dra lärdom av hur tidigare influensor hanterats, berättar han. Varje influensa är individuell, men det finns förstås gemensamma nämnare ändå.
I forskningsprojektet samarbetar han med folklivsforskaren Asbjørg Westum, infektionsläkaren Helena Palmgren, historikern Elisabeth Engberg, medievetaren Karin Ljuslinder och den Oslobaserade demografivetaren Svenn-Erik Mamelund för att dra lärdom av tidigare influensapandemier. De studerar de fyra senaste världsomspännande epidemierna, säsongsinfluensor borträknade. Det är Ryska snuvan (1889-1890), Spanska sjukan (1918-1919), Asiaten (1957-1958) och Hongkonginfluensan (1968-1970).
– Vid ryska snuvan insjuknade 60 % av befolkningen. Men symtomen var milda, och pandemin överskuggades av den tidens stora farsoter, difteri och kolera, berättar Fredrik Elgh.
En del av forskningsarbetet är att Fredrik Elgh har läst igenom samtliga provinsialläkarrapporter från 1957, då Asiaten-pandemin grasserade. Provinsialläkarna rapporterade in till Socialstyrelsen hur de upplevt och hanterat pandemin.
– Jag har inte hittat några kommentarer i rapporterna som andas att pandemin skulle ha varit ett stort problem, konstaterar Fredrik Elgh.
Hur orolig ska man då vara för den nya influensan?
– Det är klart att man ska ta allvarligt på hotet. Utifrån vad vi vet idag när kunskap finns om hur den nya influensan drabbat andra länder finns det egentligen ingen anledning att vara mer orolig än inför en vanliga säsongsinfluensa, konstaterar Fredrik Elgh. Det stora flertalet bör vaccinera sig, och den som tillhör någon av riskgrupperna ska definitivt göra det. Det är viktigt att påpeka att vi aldrig varit så här väl förberedda inför en pandemi.
Han tror dock att påkänningarna på sjukvården kommer att bli större den här gången än vid den senaste pandemin, 1957.
– Vi har väldigt slimmade organisationer på alla håll i samhället idag. Detta gäller inte minst sjukvården, som ofta beskylls för elefantiasis, men både antalet vårdplatser och mängden personal i vården är betydligt lägre idag jämfört med hur det var vid tidigare pandemier. Den fria företagsamheten är på många håll betydligt mindre slimmad, påpekar Fredrik Elgh.
Det har nämnts, bland annat i Aftonbladet, att det är risk för autoimmuna reaktioner på vaccinet. I den artikeln nämndes bland annat att massvaccineringen beräknas orsaka 900 fall av förlamning.
– Den siffran är betydligt överdriven, konstaterar Fredrik Elgh. Det handlar snarare om ett fåtal fall, av övergående art. Man måste komma ihåg att man numera kan framställa oerhört rent vaccin med hjälp av modern utrustning för proteinseparation.
Redaktör: Bertil Born