Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 05 feb, 2019

Lungans år och Världspirometri-dagen 14 oktober i Umeå

NYHET Sjukdomar i andningsorganen är det andra största hälsoproblemet världen över mätt i termer av årligt antal dödsfall, sjuka och samhällskostnad. Kronisk obstruktiv lungsjukdom är den tredje vanligaste dödsorsaken. En rad internationella organisationer har därför proklamerat 2010 som The Year of the Lung – ”Lungans år”, för att öka medvetenheten om lungsjukdomarnas betydelse.

Nyheten publicerades första gången den 14 oktober 2010.

Den 14 oktober uppmärksammas som "Världsspirometri-dagen", då allmänheten erbjuds lungfunktionstest i hundratals städer världen över. Detta görs också för att uppmärksamma på att försämrad lungfunktion är en allvarlig riskfaktor som kan komma smygande och oupptäckt försena åtgärder som rökstopp. Inte bara rökning utan även avgaser och föroreningar i arbetsmiljön är ett hot mot våra lungor.

Den 14 oktober genomförs en aktivitet i centrala Umeå i samarbete mellan lung- och luftexperter från Umeå universitet, landstinget och miljökontoret. Allmänheten får testa lungfunktionen och miljökontoret visar hur det står till med luften i Umeå.

Tid och plats: Glaskuben Rådhustorget 14 oktober kl.12.00-16.00

Lungfunktion
Lungfunktionen beror bland annat av kroppslängden och är som bäst hos unga vuxna, för att sedan försämras med stigande ålder. Sunda levnadsvanor (att inte röka, att motionera etc) minskar risken för att för snabbt tappa lungfunktion. Sämre lungfunktion än förväntat har visats korrelera med högre risk för flera sjukdomar och förtida död i hjärt- och lungsjukdom. Många tappar ganska mycket av sin lungfunktion innan de märker detta, därför är test av lungfunktionen viktigt. Det finns flera typer av mått på lungfunktionen, och dessa används för att utreda misstanke om astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Den forcerade vitalkapaciteten (FVC) är den volym som utandas vid en snabbast möjlig utandning. Man kan även mäta forcerad exspiratorisk volym på en sekund (FEV1) och andelen av volymen som utandas under en sekund i förhållande till vitalkapaciteten (FEV%). Ett annat mått är maximalt utandningsflöde (PEF).

KOL – luftflödet i lungorna fungerar inte
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, är en långsamt förlöpande inflammatorisk sjukdom i luftvägar och lungor som ofta beror på rökning. Inflammationen förtränger lungans minsta luftrör, förstör lungblåsorna (alveolerna) och smälter ihop dem till större blåsor. Detta försvårar luftflödet (luftvägsobstruktion) till och från lungorna och upplevs av de drabbade som andfåddhet och dålig ork. Inflammationen i de små luftrören brukar kallas bronkiolit och processen i alveolerna för emfysem. Bronkiolit och emfysem är således de sjukdomsprocesser som tillsammans orsakar luftvägsobstruktionen och formar sjukdomsbilden vid KOL. Personer med svår KOL måste mer ofta få akut vård under perioder med höga föroreningshalter.
Rökare får dessutom en inflammation i de större luftrören. Detta leder till irritation och ökad slembildning med symptom i form av hosta och upphostning. Detta brukar betraktas som en sjukdom för sig, kronisk bronkit. Tillståndet anses kroniskt om patienten har haft daglig hosta med slem i minst tre månader i följd under en tvåårsperiod.
KOL har blivit en allt vanligare sjukdom och antal fall väntas fortsätta öka.

Astma – varierande kramp i luftrören
Astma betyder andnöd och astma är en sjukdom som beror på att luftrören är kroniskt inflammerade, vilket innebär att de alltid är extra känsliga. När luftrören utsätts för irriterande luftföroreningar eller allergiframkallande ämnen i luften blir det kramp i den glatta muskulaturen runt luftrören som också blir inflammerade och svullna.
Astma kan delas in i allergisk och icke-allergisk. Allergisk astma utlöses av allergen t.ex. pollen. Om astman inte beror på allergi finns andra faktorer som kan utlösa eller försämra astman som till exempel luftvägsinfektioner, fysisk ansträngning, kall luft eller tobaksrök.
Vid ett astmaanfall drar de musklerna i luftvägarna ihop sig i kramp. Luftvägarna blir trånga och smala, luftflödet får mindre passage och det blir tungt att andas. Utandningen blir kort och pressad, andningen piper eller väser. Samtidigt svullnar slemhinnan och ett segt slem bildas i luftrören, vilket framkallar hosta.
Det finns en stark ärftlig komponent bakom astma. Rökande föräldrar och höga avgashalter där man bor tillhör de faktorer som ökar risken att man utvecklar astma.
Astma har under flera årtionden ökat i förekomst, men ökningen tycks nu ha avstannat.

Forskning
I Umeå pågår forskning kring orsaker till lungsjukdom samt kring förebyggande och behandling. Här finns både experimentell forskning kring avgasers akuta effekter på försökspersoner, och forskning som undersöker hur befolkningens hälsa långsiktigt påverkas exempelvis av att bo vid en starkt trafikerad gata. I dagarna påbörjas 20-årsuppföljningen av deltagarna i en stor internationell studie (RHINE – respiratorisk hälsa i norra Europa). En enkät till 21 000 personer i norra Europa följer upp nuvarande symtom hos deltagare som svarat på motsvarande enkät för 10 och 20 år sedan. 400-500 enkätdeltagare från Västerbotten kommer att inbjudas även till en hälsoundersökning.