NYHET Hur skapar vi ett inkluderande samhälle, vad gör vi åt vår allt mer överviktiga befolkning, kommer maten att räcka i framtiden och hur bygger vi fred i världen? Nu kan du lyssna på föredragen från de medverkande forskarna under Kunskapsnoden 2016, som arrangerades på Grand Hôtel i Stockholm, tidigare i veckan.
Rektor Lena Gustafsson och prorektor Anders Fällström inleder Kunskapsnoden 2016.
Fetmarelaterade sjukdomar – vår tids epidemi
Helena Edlund, professor i molekylär utvecklingsbiologi, Umeå centrum för molekylär medicin
Helena Edlund forskar om hur fetma och åldrande påverkar de insulinproducerande betacellerna och hur detta kan leda till utveckling av typ 2-diabetes. Genom sina studier har Helena Edlund identifierat gener och mekanismer som orsakar störd betacellsfunktion och därmed diabetes samt också visat hur överproduktion av insulin orsakar fettlever, insulinresistens och diabetes. Dessa studier har också identifierat nya ”targets” för utvecklandet av unika, mekanismanpassade läkemedel för behandling av diabetes.
Lyssna på Helena Edlunds föredrag
Ett kortare liv än andra? Dödsrisker, funktionsnedsättningar och attityder i 1800-talets samhälle
Lotta Vikström, professor i historia, Institutionen för idé- och samhällsstudier och Enheten för demografi och åldrandeforskning
Lotta Vikström använder ofta demografiska material och metoder för att synliggöra levnadsvillkoren för utsatta grupper i historien, exempelvis fattigvårdsfall, ogifta mödrar, brottslingar och funktionsnedsatta individer. År 2015 erhöll hon europeiska excellensmedel (Consolidator Grant, European Research Council) för sin forskning om hur funktionshinder påverkar människors delaktighet i samhället, förr och nu.
Lyssna på Lotta Vikströms föredrag
Framtidens grödor och träd
Stefan Jansson, professor i växters cell- och molekylärbiologi, Umeå Plant Science Centre
Stefan Janssons forskning rör dels hur växterna fångar in solljuset i fotosyntesen och dels om naturlig variation i träd; hur man egentligen bäst går tillväga för att lista ut vilka gener som styr till exempel hur asparna vet när de skall sätta knopp och sedan få sina gula blad om hösten. Han ledde även arbetet att karaktärisera granens hela arvsmassa. Som i annan växtforskning använder man olika tekniker för att ge växter olika egenskaper, bl. a. ”genom-editering” med hjälp av CRISPR-Cas9. Frågan är om det kommer att vara tillåtet att använda sådana växter för att få ett hållbart skogs- och jordbruk.
Lyssna på Stefan Janssons föredrag
Paneldebatt: Den stigmatiserade människan – nu och dåHelena Edlund, Umeå centrum för molekylär medicinLotta Vikström, Institutionen för idé- och samhällsstudier och Enheten för demografi och åldrandeforskningStefan Jansson, Umeå Plant Science Centre
Sverker Olofsson, moderator
Dagens krig: myt och verklighet
Anna Jarstad, professor i freds- och konfliktstudier, Statsvetenskapliga institutionen
Anna Jarstad forskar om hur demokratisering och fredsbyggande påverkar varandra. Hon har bland annat utvecklat ett ramverk som används för att analysera fyra typer av dilemman som uppstår då demokratisering har negativa effekter på fredsbyggande och vice versa. Resultaten av hennes forskning används till exempel vid planering av internationella insatser som syftar till fred, demokrati och utveckling.
Lyssna på Anna Jarstads föredrag
Akademin i fredens tjänst – om FN och Syrien
Åke Sellström, docent i histologi och vapeninspektör, Europeiska CBRNE-centret, Umeå universitet
Åke Sellström har forskat på neurotoxikologi och om skyddet mot kemiska och biologiska vapen. Efter en lång chefskarriär vid Totalförsvarets forskningsinstitut startade Åke Sellström det Europeiska CBRNE-centret vid Umeå universitet. Centret är inriktat mot internationell forskning och undervisning om skyddet mot kemiska och biologiska vapen, bland annat utbildas och tränas FN:s vapeninspektörer vid centret. Åke Sellström har anlitats som chef för vapeninspektion i Irak av FN:s generalsekreterare, som konsult och som ledare av undersökningen om användning av kemiska vapen i Syrien, 2013.
Lyssna på Åke Sellströms föredrag
Invandring och offentliga finanser – framtida möjligheter och utmaningar
Lars Fredrik Andersson, lektor och docent i ekonomisk historia, Institutionen för geografi och ekonomisk historia
Lars Fredrik Andersson forskar om arbetsmarknad, socialförsäkring och tillväxt. Han har visat hur efterkrigstidens invandring har bidragit till högre tillväxt och stärkta finanser. Det har skett genom att invandringen har ökat arbetsutbudet och skapat fler gemensamma nyttigheter utan att det inneburit högre skatter. I framtiden kan invandringen bidra till att dämpa negativa effekter av en åldrande befolkning. Det kräver dock en framgångsrik integrationspolitik där invandrare tidigt kommer in på arbetsmarknaden.
Lyssna på Lars Fredrik Andersons föredrag
Paneldebatt: Fred, demokrati och människosynAnna Jarstad, Statsvetenskapliga institutionenÅke Sellström, Europeiska CBRNE-centretLars Fredrik Andersson, Institutionen för geografi och ekonomisk historia
Sverker Olofsson, moderator
Redaktör: Anna Lawrence