NYHET Bilder från magnetkameraundersökningar kan helt ersätta annan bilddiagnostik vid planering av strålbehandling vid cancersjukdom. Det visar Joakim Jonsson i en avhandling som han försvarar vid Umeå universitet den 24 maj.
Modern strålbehandling av cancer baseras i stor utsträckning på skiktröntgenbilder. Bilderna används för att identifiera tumörens position inför behandling, men också för noggranna beräkningar av hur strålning absorberas i kroppen. Sådana simuleringar är nödvändiga för att bestämma hur behandlingen skall ges för att åstadkomma bästa möjliga resultat.
Beräkningarna möjliggörs av att skiktröntgen utnyttjar strålning för att avbilda kroppen, och innehåller därför information som kan utnyttjas för att bestämma hur behandlingsstrålningen kommer att absorberas.
Det är allmänt accepterat att magnetkameraundersökningar ger bättre information om tumörens utbredning, och det skulle därför vara önskvärt att använda dessa bilder som underlag för strålbehandling istället för skiktröntgenbilder. En mer noggrann bestämning av tumörens position och storlek skulle rimligen öka chansen för bot utan ökade biverkningar.
Användning av magnetkamerabilder innebär dock vissa problem. Bilderna kan vara rumsligt förvrängda på grund av magnetfältets egenskaper. Dessutom återger de ingen information om hur strålning absorberas i kroppen, eftersom magnetkameran utnyttjar kroppens magnetiska egenskaper för att skapa en bild.
Vanligtvis genomförs så kallad bildregistrering där man använder magnetkamerabilder vid bestämning av tumörens position och skiktröntgenbilder för beräkningar. Bilderna från de olika undersökningarna matchas mot varandra med hjälp av matematiska metoder så att de ligger så lika som möjligt i tre dimensioner. Sådana bildregistreringar blir sällan perfekta, och medför därför ett systematiskt fel i behandlingen.
I sin avhandling presenterar Joakim Jonsson en metod för att minska dessa osäkerhetsfaktorer genom att ta större hänsyn till tumörområdet och minska inflytandet från omkringliggande, och i sammanhanget mindre viktiga, strukturer. Även en undersökning angående hur markörer som opereras in i patienter med prostatacancer avbildas i magnetkameran presenteras.
Markörerna som används för att registrera flera bilder av samma patient är av guld, och dessa kan påverka magnetfältet i kameran på ett sådant sätt att deras position blir osäker. I artikeln undersöktes hur olika marköregenskaper och bildtagningsmetoder påverkar markörernas position i bilder, och det visades att det är möjligt att uppnå en hög noggrannhet genom att välja rätt markör och bildtagningsmetod.
Joakim Jonsson konstaterar att det är möjligt att helt undvika bildregistrering genom att enbart använda magnetkameraundersökningar som underlag för planering av strålbehandling. För att åstadkomma detta användes olika metoder för att konvertera magnetkameradata till bilder med information om strålningsabsorption, och det visades att dessa bilder kan användas som underlag för strålbehandling utan nämnvärd förlust i beräkningsnoggrannhet.
Joakim Jonsson kommer från Umeå, är sjukhusfysiker, samt doktorand vid institutionen för strålningsvetenskaper. Han kan nås på:
Telefon: 090-785 22 96
E-post: joakim.jonsson@radfys.umu.se
Avhandlingen är publicerad elektroniskt, se länk:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-68959
Den 24 maj försvarar Joakim Jonsson sin avhandling med titeln Integrering av magnetresonanstomografi i strålbehandlingens arbetsflöde. (Engelsk titel: Integration of MRI into the radiotherapy workflow). Opponent: Dr.Ulke van der Heide, Netherlands Cancer Institute, Amsterdam, Nederländerna.
Disputationen äger rum kl. 09.00, NUS - Norrlands universitetssjukhus, 6E, sal E04.
Redaktör: Mattias Grundström Mitz