Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 11 maj 2021)

printicon
Publicerad: 20 okt, 2014

Många miljoner till forskning om doftsinnet

NYHET Steven Nordin, Linus Andersson och Anna-Sara Claeson vid Institutionen för psykologi, är några av de forskare som ingår i ett stort forskningsprogram om doftsinnet. Stockholms universitet är huvudsökande för forskningsprogrammet som nyligen beviljats 26 miljoner kronor från Riksbankens Jubileumsfond.

Forskningsprogrammet syftar till att fördjupa kunskapen om det mänskliga doftsinnet i flera av psykologins ämnesområden. Forskningsgruppen består av nio internationellt etablerade experter inom olika områden av doftpsykologi och projektsamarbetet är planerat att vara i sex år.- Det är spännande att i detta projekt lyfta upp och belysa lukt kopplat till mänsklig kognition. Luktsinnet hos människor har ju tidigare inte ägnats så stor uppmärksamhet - vi luktforskare har alltid varit lite vid sidan av, menar Linus Andersson. När man pratar om människans tänkande använder vi oss nästan alltid av visuella och kanske auditiva liknelser. Bland våra sinnen har lukten fått rollen av den ofina kusinen från landet, fortsätter han.I forskningsprogrammet deltar även umeåforskarna Maria Josefsson, Demografiska databasen samt Kjell Jonsson, Institutionen för idé- och samhällsstudier.- För oss forskare och för institutionen innebär detta projekt förhoppningsvis att luktforskningen slår rot ordentligt här i Umeå och vi hoppas därför på en närmare koppling mellan forskningsområden som kanske inte vanligtvis ligger så nära varandra, säger Linus.Forskarna i Umeå kommer att undersöka varför vissa människor är särskilt känsliga för lukter. Är det, som många tror, en permanent disposition - en reaktion som beror på att man är född som särskilt känslig? Eller är det ett flyktigt tillstånd som mer eller mindre alla genomgår, exempelvis under svåra eller stressiga perioder i livet? Att omgivningen, här i form av lukter, liksom tränger sig på? Är känsligheten något vi får till oss genom att läsa alla larm om giftiga kemikalier i samhället? Dessa frågor hoppas forskarna kunna belysa. Kanske till och med svara på.
Läs mer på Riksbankens jubileumsfonds hemsida