Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 30 nov, 2011

Markörer som kan avslöja prostatacancer

NYHET Molekylärbiologen Pernilla Wikström letar i sin forskning efter biologiska markörer som kan avslöja aggressiv prostatacancer. Förhoppningsvis kan de också ge idéer till förbättrade behandlingsstrategier. Nya resultat visar att kolestorol verkar vara en möjlig målmolekyl för behandling.

– Vi vill hitta markörer som talar om vilka patienter som behöver behandlas, vilka som har den aggresiva prostatacancern. I dag överbehandlas många medan vi missar andra, berättar Pernilla Wikström, som är forskare vid institutionen för medicinsk biovetenskap.
– Men vi vill också försöka förstå vad som ligger bakom utvecklandet av aggressiv cancer, och på så sätt kanske bidra till att mer effektiva behandlingar kan utvecklas.

I skelettets ben

På Pernillas skrivbord ligger en trave med glasskivor som innehåller snitt från dottertumörer, metastaser, i skelettben. Ofta är det förekomsten av metastaser som avgör allvaret vid en cancersjukdom. För att behandla patienter med avancerad prostatacancer är det därför viktigt att hitta och identifiera metastaser på ett tidigt stadium och metastaser från prostatacancer finns ofta i skelettets ben.
– Våra biobanker är helt avgörande för vår forskning. Vi håller på att bygga upp en bank av skelettprover som kommer att kunna hjälpa oss att bättre kunna förstå varför cancern sprider sig och utvecklar metastaser.

Beror inte bara på cancer

I dag används ofta ett så kallat PSA-prov, ett vanligt blodprov, för att upptäcka prostatacancer. PSA är en förkortning av för prostataspecifikt antigen och det är ett protein som produceras i prostatan och som ingår i mannens sädesvätska. Cancerceller i prostatan läcker mer PSA än de friska cellerna. – Men problemet är att ett högt PSA-värde inte bara kan bero på cancer. Det kan till exempel bero på infektion, inflammation eller förstorad prostata, berättar Pernilla.Inte ens vävnadsproverna, biopsiproverna, går att lita på.
– Trots att vi tar cirka tio slumpmässiga prover så kan vi man bara se en väldigt liten del av prostatan. Om man letar tillräckligt noga hos äldre män så kommer man att finna cancerceller hos de flesta, men vi kan ändå inte säkert avgöra om de är aggressiva eller snälla.

Höga halter av kolestorol

Därför letar Pernilla och hennes kollegor efter biomarkörer som visar på att ett sjukdomstillstånd kan vara på gång. Förhoppningen är att med utgångspunkt från biomarkörerna kunna utveckla nya behandlingar. Något oväntat har forskarna funnit höga halter av kolesterol i metastasvävnad från patienter med prostatacancer, jämfört med friska vävnader.
– Tumörcellerna verkar både kunna bilda kolesterol och ta upp kolesterol från omgivningen, till exempel från blodet. Vi tror att kolesterol används till olika processer som är viktiga för en tumörcell, till exempel för att den ska kunna växa och invadera omkringliggande vävnad, förklarar Pernilla Wikström.

Kan motverka kastrationsbehandling

Spridd prostatacancer brukar behandlas genom att man blockerar produktionen eller effekten av det manliga könshormonet testosteron, så kallad kastrationsbehandling. – Kolesterol används möjligen också till att göra könshormon och det motverkar i sådana fall kastrationsbehandling. Vi håller nu på att utreda detta vidare, tillägger hon.
Forskarna fann även höga nivåer av andra metaboliter, substanser som förekommer vid ämnesomsättning i kroppens celler och vävnader. Bland annat upptäckte de vissa aminosyror, och intressant nog gick några av dessa även att spåra i blod hos patienter med metastaser. Dessa resultat följs för närvarande upp i en mer omfattande studie.

Sverigeledande teknik

För att genomföra analysera har forskarna använt sig av Sverigeledande teknik på SLU:s laboratorium för metabolomik, där det går att göra detaljerade studier av små molekyler, till exempel kolestorol. Pernilla samarbetar med Henrik Antti, som tillsammans med sin doktorand Elin Thysell arbetar med både metabolitanalyser och de efterföljande dataanalyserna.
– Min forskargrupp har länge arbetat med att utveckla metoder för att använda metabolomik inom medicinska frågeställningar. Vårt mål är att öka möjligheterna att diagnostisera, förstå och i förlängningen behandla allvarliga sjukdomar, säger Henrik Antti.

Skräddarsydda behandlingar

Pernilla berättar att idealet skulle vara att hitta en diagnosmetod som är lika enkelt som PSA-provet, ett blodprov.
– Förhoppningen är att man med en sådan enkel test ska kunna avgöra om det handlar om en aggressiv cancer som måste behandlas direkt eller en snäll som inte behöver behandlas alls. Däremot tror jag att det kommer att vara svårt att hitta en behandling som passar alla patienter utan det kommer att behövas skräddarsydda behandlingar, framför allt när det bildats metastaser, avslutar hon.

Redaktör: Karin Wikman