Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Med sikte på ny medicinering av diabetes

NYHET Vandinföreningar, som kan ingå i framtida diabetesmediciner, har studerats av András Gorzsás, Umeå universitet, i den avhandling han lägger fram den 22 april. De nya rönen ökar chanserna att framställa ett preparat som inte kräver sprutor utan kan tas som tablett.

Diabetes, sockersjuka, är en av de vanligaste folksjukdomarna och förutspås öka kraftigt inom den närmaste framtiden. Diabetiker behandlas oftast med insulin. Fastän insulin är extremt värdefullt vid behandlingen av diabetes finns behov av ersättningspreparat, speciellt som insulin måste ges med injektioner.

Det mest ideala ersättningspreparatet bör vara effektivt i att uppnå symptomfrihet, minska risken för komplikationer, kunna ges i tablettform, lätt absorberas i kroppsvätskorna samt vara specifikt verkande och inte giftigt. Vanadinföreningar har visat sig ha insulinliknande effekter både på cellkulturer och på levande organismer. Effekten blir ännu större om väteperoxid tillsätts.

Det är inte fullständigt klarlagt hur vanadinföreningar verkar för att härma eller förstärka insulinet. Det finns dock ingen tvekan om att funktionen hos många viktiga enzymer ändras. Fastän vanadinföreningar har ett flertal positiva effekter, kan även oönskade effekter uppstå. Detta kan medföra besvärliga biverkningar inklusive förgiftningssymptom. Dessa problem kan kanske lösas om vanadinet kan bindas i en lämplig förening som fungerar som ett ”förpackningsemballage”, som gör att vanadinet endast blir tillgängligt för de enzymer som det är avsett att samverka med och förhindra oönskade reaktioner. Vanadin kan ha olika valens, oxidationstal.

Gorzsás har i avhandlingen studerat det högsta oxidationstalet, +5. Sådana vanadinföreningar kallas vanadater och tillsammans med väteperoxid för peroxovanadater. Gorzsás har undersökt de föreningar som bildas då man till vanadat och peroxovanadat adderar mjölksyra, citronsyra, fosfat – som alla förekommer i blod-, alanylhistidin, som finns i några enzymer, samt pikolinsyra, en lovande diabetesmedicinkandidat. Strukturen hos några av de bildade föreningarna har också bestämts.

Från dessa undersökningar kan man delvis få svar på några viktiga frågeställningar som:

  • Vad händer med vanadat- och peroxovanadatföreningarna då de introduceras i blodbanan?
  • Kommer en tillförd vanadat- och peroxovanadatförening att vara opåverkad i blodet eller kommer den att sönderdelas av de beståndsdelar som redan finns närvarande i blodet? Om föreningen sönderdelas, varför och hur sker detta?
  • Hur reagerar vanadin med det aktiva stället i enzymet i fråga?

Svaren på dessa frågor är viktiga för att kunna framställa en framtida medicin som innehåller vanadin och som helst skall kunna tas in via munnen. Vidare kan de erhållna resultaten ge värdefull information till diabetesforskningen i allmänhet.

E-publicering: urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-489

Fredagen den 22 april försvarar András Gorzsás, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Vanadate and Peroxovanadate Complexes of Biomedical Relevance – A speciation approach with focus on diabetes. Svensk titel: Vanadat- och Peroxovanadat-komplex av biomedicinsk relevans – Speciationsinriktade studier relaterade till behandling av diabetes.

Disputationen äger rum kl 13.00 i sal KB3A9, KBC–huset, Umeå universitet. Fakultetsoponent är professor Carlos F.G.C. Geraldes, Department of Biochemistry, Faculty of Science and Technology, University of Coimbra, Portugal.

András Gorzsás nås på:Tel: 090-786 63 28Mobil: 073-151 33 77
E-post: andras.gorzsas@chem.umu.se

Redaktör: Carina Dahlberg