NYHET Små blåsor, så kallade vesiklar, som släpps från cellytan hos bakterien Helicobacter pylori orsakar celldöd i magsäcksslemhinnan och kan vara en viktig förklaring till utveckling av både magsår och magcancer. Det visar Annelie Olofsson i en avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet den 17 maj.
Bakterien Helicobacter pylori beräknas infektera hälften av jorden befolkning. De flesta som infekteras får inte några symtom, även om alla får en lokal inflammation där bakterien fått fäste. Magsår uppkommer hos cirka 10–15 procent av de infekterade och en långvarig infektion med H. pylori är en riskfaktor för att magsäckscancer ska utvecklas. Antalet personer som drabbas av magsäckscancer minskar i Sverige, men trots detta är cancerformen en av de vanligaste i världen och den näst vanligaste orsaken till död på grund av cancer. Det är inte helt klarlagt varför magsår och magsäckscancer uppkommer hos vissa individer men inte hos andra.
Precis som många andra bakterier knoppar H. pylori av små blåsor från cellytan. Dessa blåsor kallas vesiklar och är betydligt mindre än bakteriecellen själv, 20-300 nanometer i diameter. Med molekylära termer kan man ännu inte beskriva hur det går till när vesiklarna bildas och vad det är som gör att de lossnar från bakterierna.
Ytan hos vesiklarna liknar bakterieytan och därför har vesiklarna och bakterien många gemensamma egenskaper. Det betyder att vesiklarna, precis som bakterien själv, bär på sjukdomsframkallande faktorer. I vävnader där bakterier finns ser man vesiklarna men det är ännu relativt outforskat hur dessa vesiklar påverkar de omgivande cellerna i vävnaden.
Annelie Olofsson visar i sin avhandling att vesiklar från H. pylori påverkar magsäckens celler på olika sätt och att de kan orsaka celldöd. I sitt arbete kartlade hon inledningsvis kompositionen av vesiklarna från H. pylori och hittade en rad proteiner som är associerade till sjukdomsutveckling. Däribland ett protein som har en stark koppling till magcancerutveckling, liksom proteiner som gör att vesiklarna kan fästa till cellerna i magsäcken. För att kunna bestämma fosfolipidsammansättningen hos dessa vesiklar utvecklads även en ny NMR-baserad metod.
Dessutom beskriver avhandlingen att de aktuella vesiklarna tar sig in i cellerna genom att kidnappa några av de vägar som används av cellen för att ta upp andra faktorer, samt att vesiklarna påverkar magepitelcellernas förmåga att hålla ihop yttersta magepitelcellslagret. Några av de signalvägar som cellen använder för kommunikation påverkades också av vesiklarna. Dessutom har vesiklarna förmågan att inducera reaktioner som är typiska då en inflammation uppkommer och antagligen spelar de en viktig roll för i den kroniska inflammation som uppkommer vid en H. pylori infektion och bidrar till sjukdomsutveckling.
Annelie Olofsson är civilingenjör i teknisk biologi och doktorand vid institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet. Hon går att nå på:
Telefon: 090–786 97 23, 070–545 81 16
E-post: annelie.olofsson@medchem.umu.se
Den 17 maj försvarar Annelie Olofsson, institutionen för medicinsk kemi och biofysik, sin avhandling med den svenska titeln Helicobacter pylori membranvesiklar och interaktioner med värdcellen (Helicobacter pylori outer membrane vesicles and the host-pathogen interaction).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i KBC-huset, KB3B1. Opponent: Professor Mikael Rhen, Karolinska institutet.
Avhandlingen är även publicerad elektroniskt, se länk:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-68744
Redaktör: Mattias Grundström Mitz