Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 12 jan, 2010

Mer lokalt inflytande i naturvården?

NYHET Mer än hälften av svenskarna anser att skyddade områden bör förvaltas lokalt eller samförvaltas av representanter för lokalsamhället samt länsstyrelsen och staten, i linje med de teorier som Elinor Ostrom fick Nobelpriset i ekonomi för. Det visar den avhandling som Anna Zachrisson försvarar vid Umeå universitet den 22 januari.

Inom svensk naturvård har normen varit helt statlig förvaltning, förutom att man infört mer lokalt deltagande i införandet av vissa skyddade områden. Politiskt uttrycks en strävan efter en bättre förankrad naturvård, men dessa tankar präglar ännu inte förvaltningen i särskilt hög grad, trots att det finns ett starkt folkligt stöd.

FN har utsett 2010 till internationellt år för den biologiska mångfalden och skyddade områden har hittills varit det främsta instrumentet för dess bevarande. Den senaste naturvårdspropositionen ”Hållbart skydd av naturområden” (2008/09:214) föreslår inrättande både av regionala samrådsgrupper och förvaltningsråd för nationalparker. I den nya nationalparksplanen föreslås till exempel att två nya nationalparker inrättas i Västerbotten, Blaikfjället och Vindelfjällen.

I avhandlingen pekar Anna Zachrisson  på att  samförvaltningsprocesser,  där representanter från till exempel lokalbefolkning, samebyar och/eller intresseorganisationer liksom från regionala och statliga myndigheter ingår, ökar förutsättningarna för att ett skyddat område kan inrättas.

- När Fulufjällets nationalpark inrättades 2002 var det den första sedan 1962 i fjällregionen, och där hade lokalbefolkningen involverats i planeringen. Det blir spännande att se hur man går till väga i Blaikfjället där man bestämt att en förstudie ska göras, säger Zachrisson.

Hon hävdar också att en samförvaltningsprocess måste kännetecknas av att alla berörda aktörer deltar och fattar beslut på så jämlika villkor som möjligt. Diskussionerna bör bygga på att alla aktörer förklarar sina utgångspunkter på ett sådant sätt att alla kan förstå dem och omfatta allt från vilka som får nyttja området till hur det ska förvaltas. Dessutom måste aktörerna kontinuerligt förankra inåt till sina organisationer och utåt till allmänheten. Detta arbete kräver stora resurser och ett ömsesidigt lärande.

- Deltagare i de mest samförvaltningspräglade processerna tryckte på hur viktigt det varit med ett underifrånperspektiv och att använda konsensusprincipen när beslut skulle fattas. Konsensus tar mycket tid men skapar en trygghetskänsla och respekt.

Avhandlingen består av två studier där material från en stor opinionsundersökning ligger till grund för den första, och den andra är en jämförande fallstudie av inrättandet av Funäsdalens skoterregleringsområde, Fulufjällets nationalpark och världsarvet Laponia.

Fredagen den 22 januari försvarar Anna Zachrisson, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå Universitet, sin avhandling ”Commons protected for or from the people: Co-management in the Swedish Mountain Region”. Svensk titel: ” Att skydda gemensamma resurser för eller från folket. Samförvaltning i fjällen?”. Disputationen äger rum kl. 13.15 i Hörsal C, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är Professor Svein Jentoft, Centre for Marine Resource Management, Universitetet i Tromsö, Norge.

För mer information kontakta: Anna Zachrisson Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet
E-post: anna.zachrisson@pol.umu.se
Telefon: 090-786 6185, 070-306 5020

Läs hela avhandlingen

Redaktör: Eva Stoianov