Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 7 maj 2021)

printicon
Publicerad: 02 maj, 2011

Mesokosmer lockar internationella forskargrupper till Umeå marina forskningscentrum

NYHET Mesokosmanläggningen på UMF kommer att gå varm i höst. Tre internationella forskargrupper har redan bokat in varsitt månadslångt forskningsexperiment i anläggningen, som är en av de modernaste i Europa.- Intresset för anläggningen är resultat av många års målmedveten satsning, säger Ulf Båmstedt, föreståndare för UMF.

Det som ska studeras i höst är hoppkräftans sexliv, hur koncentrationen av näring påverkar biologisk mångfald, samt vilken kiselalgsklon som klarar sig bäst när de utsätts för högt betningstryck.

Hoppkräftans sexliv under lupp

Först ut är en forskargrupp om nio forskare som i augusti kommer att undersöka hur hoppkräftans sexuella urvalsprocess påverkas av om dess predator, pungräkan, är närvarande eller inte.

- När det blir kärvt kanske hoppkräftorna inte är så kräsna, säger Elin Lindehoff, postdoc på UMF och samordnare för höstens tre försök i mesokosmanläggningen.

Hur påverkar närsalter biologisk mångfald?

I september ligger förhållandet mellan koncentrationen av näring och biologisk mångfald i fokus. Genom att tillsätta olika närsaltskoncentrationer till olika vattentyper hoppas forskarna få svar på hur näringsförhållanden påverkar den biologiska mångfalden och produktiviteten. Experimenten ska utföras på sötvatten från sjöar i västra Norge med naturligt låg biologisk mångfald, och sötvatten från svenska sjöar med naturligt hög biologisk mångfald. Forskarlaget består av ett tiotal personer och metoderna som kommer att användas spänner över hela det biologiska arbetsfältet.

- Det blir allt från traditionellt mikroskoperande till avancerade molekylärbiologiska analyser, berättar Elin Lindehoff.

Vilken klon klarar trycket bäst?

Det tredje av höstens storskaliga mesokosmexperiment äger rum i oktober och går ut på att hitta den kiselagsklon som bäst klarar ett ökat betningstryck från zooplankton. Mesokosmrören fylls med vatten som innehåller en blandning av olika kiselalgskloner. Olika koncentrationer av zooplankton sätts sedan till olika rör. Varje klon har ett speciellt genetiskt fingeravtryck som gör det möjligt för forskarna att med hjälp av molekylärbiologiska metoder utläsa vilken klon som klarat sig bäst i de olika rören när försöken avslutas.

Forskare från nio länder

UMF:s mesokosmanläggning är en av de modernaste i Europa, och den lockar forskare från stora delar av världen. I höstens försök deltar forskare från Danmark, Norge, Finland, Tyskland, Frankrike, Spanien, Österrike, USA och Sverige.

Samtliga forskningsprojekt genomförs med stöd från Mesoaqua, ett EU-projekt där ett nätverk av mesokosmanläggningar ingår.

- Intresset för anläggningen är resultat av många års målmedveten satsning på en skräddarsydd experimentenhet för tillämpade studier av miljöproblem och grundläggande ekologiska studier av fysiska, kemiska och biologiska samband i havet. Genom våra forskarkurser och forskarseminarier har vi gett unga forskare en ”hands on”-upplevelse av hur mesokosmerna fungerar. Deltagandet i Mesoaqua har också haft stor betydelse för marknadsföringen av anläggningen, säger Ulf Båmstedt.

Läs mer om Mesoaqua
Läs mer om UMF:s mesokosmanläggning

Redaktör: Andrea Gillgren