Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 23 maj, 2013

Miljön har stor betydelse vid barnastma

NYHET Flickor och även barn med positivt pricktest mot pälsdjur har störst risk både att drabbas av och att få kvarstående problem med astma under tonåren. Risken för astma och astmasymtom påverkas både av rökning och fukt i inomhusmiljön, samt av närheten till trafikerade gator. Det konstaterar Martin Andersson i den avhandling som han försvarar vid Umeå universitet den 29 maj.

Astma har blivit allt vanligare under 1900-talet och är nu ett av de största folkhälsoproblemen bland barn och tonåringar i västvärlden. Studierna som Martin Andersson har genomfört vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, samt inom de så kallade OLIN-studierna, baseras på frågeformulär som fylldes i av föräldrar till totalt 6 000 skolbarn i Norrbotten 1996 och 2006. När frågeformulären fylldes i var barnen i de båda grupperna sju till åtta år gamla. De barn som undersöktes 1996 följdes upp årligen till 19 års ålder.

Martin Andersson har även studerat hur barns luftvägshälsa påverkas av exponering för trafikavgaser. I denna studie granskades enkätsvar från 2006 som gällde barn boende i Luleå. Barnens hemadresser koordinatsattes i ett geografiskt informationssystem (GIS) där avstånd till närliggande vägar och trafikmängder kunde mätas.

Avhandlingen visar att barn, som var sju till åtta år gamla 2006 oftare hade en astmadiagnos, men mildare symtom, jämfört med barn i samma ålder 1996. Parallellt med denna utveckling förbättrades omgivningsmiljön och medicineringen med inhalationskortison ökade. Enligt Martin Andersson har sannolikt även synen på astmadiagnosen förändrats och medvetenheten om sjukdomen ökat.

Vidare visar avhandlingen att bland barn med astma vid sju till åtta års ålder blev 21 procent fria från astma, 38 procent hade astma periodvis och 41 procent hade fortsatt astma fram till 19 års ålder.

Den grupp som hade störst risk både att drabbas av och få kvarstående problem med astma under tonåren var flickor och barn med positivt pricktest mot pälsdjur. Miljöfaktorer som rökning och fukt i inomhusmiljön ökade risken för tonåringar att få astmasymtom.

– Vi såg även ett samband mellan fordonstrafik och astmasymtom bland barn. Detta trots att Luleå är en relativt liten stad med låga trafikflöden. Därför kan en möjlig väg att minska astmaförekomsten bland barn vara att förebygga att barn utsätts för tobaksrök, fuktskador i hemmet och att placera bostäder långt från intensivt trafikerade vägar, säger Martin Andersson.

Martin Andersson är född i Boden, han tog läkarexamen vid Umeå universitet 2005 och arbetar nu som ST-läkare på Arbets- och miljömedicinska mottagningen vid Norrlands universitetssjukhus. Han är även doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet. OLIN-studierna (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten) som står bakom forskningsenkäterna, är en epidemiologisk forskningsverksamhet med säte i Luleå, som har fokus på astma, allergi, kronisk bronkit och KOL.

Martin Andersson kan nås på: Telefon: 090–785 23 64 E-post: martin.andersson@envmed.umu.se

Onsdagen den 29 maj försvarar Martin Andersson, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med den svenska titeln: Astma i skolåldern: prevalens, incidens och remission i relation till miljöfaktorer. (Engelsk titel: Asthma in school age: prevalence, incidence and remission in relation to environmental determinants). Opponent: Professor Per Nafstad, Universitetet i Oslo.
Disputationen äger rum kl. 13.00 vid Norrlands universitetssjukhus, Sal 135, enheten för allmänmedicin.

Redaktör: Mattias Grundström Mitz