Miljoner till forskning om att hantera nya hot och kriser
NYHET
Per Bergling vid Umeå universitet har beviljats 5,3 miljoner kronor från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för ett forskningsprojekt om hur myndigheter ska bli bättre på att hantera terrorhot, industriella olyckor och naturkatastrofer.
Just nu uppmanas svenska resenärer i Europa att iaktta allmän försiktighet på grund av det förhöjda hotet om terrorattentat. Inom landet bedöms risknivån för terrordåd vara ”allmän”. Men idag råder stor osäkerhet om vad svenska myndigheter får och inte får göra vid större kriser, som till exempel terrorhandlingar, epidemier och naturkatastrofer. Mycket beror på att svensk lagstiftning ställer mycket höga krav på lagbundenhet och rättsstatlighet i myndigheternas arbete, även för krishantering.
Nu har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beslutat att finansiera Umeåprojektet ”Hoten, myndigheterna och lagen: effektiv krishantering i rättens gränsland” med 5,3 miljoner kronor. Forskningsprojektets huvudsyfte är att identifiera, analysera och föreslå lösningar på rättsliga problem i regeringens och myndigheternas förmåga att hantera nya hot och kriser.
Projektet kommer att utgå från ett antal hot- och krisscenarier och besvara följande specifika frågor utifrån ett juridiskt och statsvetenskapligt perspektiv:
• Vilka existerande och framtida hot måste myndigheternas krishanteringsorganisation kunna möta?• Vilka rättsliga problem finns för bemötande av sådana hot, t ex i fråga om mandat, kompetensfördelning och möjligheter till delegation och antagande av ”nödregler”?• Hur kan myndigheterna hjälpas att bättre förstå och utnyttja sina rättsliga manöverutrymmen vad gäller nya hot, inklusive utrymmet att skapa ytterligare normer för sådana situationer?• Vilka ändringar och komplement av Regeringsformen, vanlig lag, andra författningar och myndighetsorganisation kan behövas för att åtgärda återstående rättsliga problem i krisorganisationen?• På vilket sätt har liknande rättsliga problem lösts i andra länder med liknande politiska och rättsliga förutsättningar? • Hur förhåller sig olika nya och alternativa regleringar till centrala demokratiska, folkrättsliga och rättsstatliga principer?
Projektet leds av professor Per Bergling, juridiska institutionen, och genomförs av en forskargrupp bestående av fil dr Jan Engberg och fil dr Malin Wimelius, båda vid statvetenskapliga institutionen, jur dr Erik Wennerström, folkrättsrådgivare vid Utrikesdepartementet samt forskare vid Europeiska CBRNE centret, Umeå universitet.
