Om disputationen
Frida Degerstedt försvarar sin avhandling Jämlikhet och rättvisa bland barn och unga med cerebral pares: Fysisk fritidsaktivitet, skolidrott, fysioterapi och livskvalitet den 9 juni kl 09.00 i Hörsal UB.A.220, Lindellhallen.
NYHET Deltagande i fysioterapi, fritidsaktivitet och skolidrott har till synes i onödan samband med flera faktorer, som födelseland och funktion. Delaktighet i skolidrott och fritidsaktivitet begränsas av bristande social inkludering, medan den främjas av öppen kommunikation och stöd.
Cerebral pares, CP, påverkar rörelseförmåga på olika sätt, och kan därmed försvåra deltagande till exempel i vissa fysiska aktiviteter.
– Många får olika fysioterapeutiska insatser för att underlätta aktiviteter eller bibehålla funktion, men våra studier visar att det inte är lika för alla, säger Frida Degerstedt, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, som studerat frågorna i sin avhandling.
Frida Degerstedt, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
BildFredrik EkströmBarn födda utanför Sverige deltog i mindre utsträckning i fysioterapi än barn födda i Sverige. Det skiljde sig även över regionerna i landet i hur barn deltog i fysioterapi.
– Även om resultaten inte säger något om orsaken, är skillnaderna något för kliniker och beslutsfattare att undersöka vidare då jämlik vård är viktigt att upprätthålla. Vården behöver även anpassas, så att grupper som behöver mer stöd och vård får det, säger Frida Degerstedt.
Liksom vården har skolan ett kompensatoriskt uppdrag. Det betyder en skyldighet att anpassa undervisning utifrån elevers förutsättningar och kompensera för svårigheter. Trots detta verkar födelseland ha betydelse även i skolidrott, där barn med cerebral pares och utomeuropeiskt födelseland deltog i lägre grad jämfört med barn födda i Sverige. Även barn med mer motoriska svårigheter deltog i lägre grad, vilket tyder på att anpassning inte sker i tillräcklig utsträckning för en inkluderande skola.
Intervjuer med unga som har cerebral pares visade också att just skolidrotten upplevts exkluderande, och att idrottslektionerna ofta inte varit anpassade så att de kunnat delta på ett tryggt sätt tillsammans med de andra i klassen. De var ofta hänvisade till enskilda aktiviteter avskilda från klass och lärare. Ungdomarnas exempel på fungerande och inkluderande idrott innefattade situationer när de blev involverade i beslut om vilka anpassningar de behövde och när de blev bemötta med respekt som vem som helst utan att funktionsnedsättningen var i fokus.
Avhandlingen omfattar också en undersökning av livskvalitet bland ungdomar med cerebral pares, och vilka faktorer som har betydelse för detta. Det visade att deltagande i fysisk fritidsaktivitet flera gånger i veckan ger ökad livskvalitet. För smärta är det tvärtom, medan motoriska svårigheter bara har betydelse i fråga om aspekter av fysisk aktivitet, funktion och delaktighet, men inte med social- och skolrelaterad livskvalitet. Inga samband sågs mellan livskvalitet och kön eller födelseland.
Metod: Genom att använda både registerdata, bland annat från CPUP-registret, enkäter samt individuella intervjuer ger projektet en bred bild av både deltagande och delaktighet i fysioterapi, fritidsaktivitet och skolidrott och samband med livskvalitet.
Frida Degerstedt har en bakgrund som fysioterapeut inom habilitering och rehabilitering i Region Västerbotten. Hon bor i Holmsund och är uppvuxen i Skellefteå. Hennes forskningsprojekt är finansierat av Genusforskarskolan.
Frida Degerstedt försvarar sin avhandling Jämlikhet och rättvisa bland barn och unga med cerebral pares: Fysisk fritidsaktivitet, skolidrott, fysioterapi och livskvalitet den 9 juni kl 09.00 i Hörsal UB.A.220, Lindellhallen.
