"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2008-12-03

Minnen från det röda universitetet

NYHET I år är det 40 år sedan universitetsbiblioteket, UB, flyttade in på universitetsområdet. Det firas med underhållning och föreläsningar hela veckan. I tisdags samlades ett gäng av universitetets mest erfarna idéhistoriker och mindes hur det var då, 1968.

Universitetets prorektor för utbildning Åsa Bergenheim, universitetsbibliotekets överbibliotekarie Kjell Jonsson och författaren Ronny Ambjörnsson, som alla tre tidigare arbetat som professorer i idéhistoria, samt de verksamma idéhistorikerna Bo Sundin och Kerstin Thörn, hade samlats för ett samtal om 1968.

Slutet av 1960-talet präglades av ett starkt politiskt engagemang, och samtalets deltagare var inget undantag. Samtliga var engagerade i FNL-grupperna och/eller någon annat av de vänsterpolitiska förbunden. – Vårt engagemang präglades av en optimism och en tillförsikt. Vi skulle rädda världen, och visste hur det skulle gå till. Det var bara att få alla andra att förstå det, berättar Kerstin Thörn.
– Den optimismen ledde också till att vi förenklade problemen i världen, och vem som var skyldig till att de fanns. Hade vi resonerat på samma sätt idag hade vi sagt att ”finanskrisen är bara USA:s fel!”. Nu problematiserar vi skeenden mer, och det är positivt, menar Ronny Ambjörnsson.

Alla deltagare i samtalet var ense om att det vänsterradikala 60- och 70-talen förde med sig både positiva och negativa konsekvenser. – Fler och fler började få upp ögonen för tredje världen. Vid den här tiden skapades flera nya stater i Afrika till exempel, och det politiska engagemanget ledde till att många ville stödja människor i tredje världen, säger Bo Sundin.
– Samtidigt gjorde den friare sexualiteten att många, framför allt unga kvinnor, for illa. Flera förväntades ställa upp på saker som de egentligen inte ville göra, berättar Åsa Bergenheim, som har ”sexualitetens och sexualvetenskapens historia” som specialområde inom sin forskning.

Inom vänsterrörelsen fanns en romantiserad bild av kommunistiska diktaturer och deras ledare, till exempel Mao Zedongs Kina.
– Jag tror också att det är viktigt att komma ihåg och problematisera hur så många av oss, i strävan efter att skapa en bättre värld, började tro på totalitära regimer. Hur kunde det bli så? frågar sig Kjell Jonsson.

Det är en fråga som är väldigt aktuell idag, då många radikala politiska och religiösa rörelser får allt fler medlemmar.

Redaktör: Elin Andersson