Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 22 februari 2021)

printicon
Publicerad: 02 maj, 2007

Minskade livsmiljöer hotar fjärilsfaunan

NYHET Mänsklig förstörelse av naturliga livsmiljöer är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden, och det gäller inte minst den artrikaste djurgruppen på jorden, insekterna.

För att motverka de negativa effekterna behövs en bättre förståelse för vilka arter som är extra känsliga för dagens minskning av insektsrika miljöer som skogar och betesmarker. I en studie som publiceras i den amerikanska vetenskapliga tidsskriften PNAS har ett forskarteam under ledning av Peter Hambäck vid Botaniska institutionen, Stockholms universitet, och Göran Englund vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, tillsammans med tyska och amerikanska forskare, analyserat effekten av en minskad livsmiljö på dag- och nattfjärilar.

Resultatet visar att effekten av uppsplittrad livsmiljö kan vara större än man tidigare trott, eftersom små skogsdungar huvudsakligen innehåller arter från andra miljöer.

– En mindre yta av lämpliga livsmiljöer leder generellt till en lägre biologisk mångfald, och det finns flera skäl till att vi måste motverka biotopförstörelsen och dess negativa effekter på den biologiska mångfalden. Flera studier har visat att en minskning av insektsrika biotoper i jordbrukslandskap leder till mindre pollinering av växter, även kommersiellt viktiga grödor som raps, och lägre tätheter av naturliga fiender, vilket kan leda till större skadedjursproblem. Förutom minskningen i dessa ekosystemtjänster kan också minskad pollinering och minskad fröspridning i uppsplittrade landskap leda till ytterligare minskningar av den biologiska mångfalden, säger Peter Hambäck, docent i ekologi vid Stockholms universitet.

Vid en jämförelse av mer än 300 fjärilsarter visade det sig att dag- och nattfjärilar svarade olika till en minskande livsmiljö, och det fanns även skillnader mellan olika typer av nattfjärilar.

– Generellt sett så påverkades antalet för nattfjärilsarter snabbare än för dagfjärilsarter, och anledningen till den skillnaden är troligen att de två grupperna använder skilda metoder för att lokalisera lämpliga biotoper och värdväxter, säger Peter Hambäck.

Under natten så är det av naturliga skäl svårare att använda synintryck, och nattfjärilar är därför huvudsakligen hänvisade till att använda lukter för att lokalisera värdväxter. Det är också känt att många nattfjärilsarter kan identifiera växter med hjälp av lukten på relativt långt håll. Dagfjärilar använder i stället huvudsakligen synintryck, och vissa arter kan identifiera lämpliga miljöer på 100 meters håll. Dessa skillnader får konsekvenser för responsen till en uppsplittrad livsmiljö eftersom lukt sprider sig på ett annorlunda sätt än synintryck.

Det visade sig också att kroppsstorleken påverkade nattfjärilsarternas svar till en minskning av livsmiljön. Större arter har en mer utvecklad flygförmåga, och har därigenom lättare att sprida sig mellan olika områden, men de har också ett större resursbehov, vilket kan skapa problem om ytan blir allt för liten.

– Det medför att små arter kan överleva i en uppsplittrad livsmiljö genom att de kan ha livskraftiga populationer även i små områden medan stora arter kan överleva genom att utnyttja flera områden. Det kan leda till att mellanstora arter har störst problem i uppsplittrade miljöer, eftersom de är för stora för att överleva i små områden och för små för att utnyttja flera olika områden. Effekten av biotopförstörelse på den totala biologiska mångfalden bland fjärilar beror därför dels på storleksfördelningen av olika arter och dels på graden av biotopförstörelse, säger Peter Hambäck.

För ytterligare information, kontakta:

Göran Englund, professor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskapTelefon: 090-786 97 28
E-post: Goran.Englund@emg.umu.se

Peter Hambäck, docent i ekologi vid Botaniska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-161288, mobil 073-0765126, e-post Peter.Hamback@botan.su.se

Redaktör: Karin Wikman