Modell för ökad läsförståelse

Reciprocal teaching som modell för läsförståelse
Modellen för läsförståelse, kallad Reciprocal teaching, är också beprövad i amerikanska, holländska, israeliska, finska och norska studier och har visat sig ge dokumenterad effekt på läsförståelse inom både skönlitteratur och sakprosa.

I korthet innebär Reciprocal teaching att eleverna får träna fyra strategier:

1. Att föregripa, förutsäga och ställa hypoteser. Syftet är att träna elever att förutsäga vad de tror att texten kommer att handla om. Avsikten med denna strategi är att eleverna ska utveckla sin förmåga att plocka fram sina förkunskaper när de läser för att fylla i implicit information. Med hjälp av till exempel rubriker och bilder ska eleverna öva på att förutspå vad de tror att texten kommer att handla om, det vill säga göra inferenser. Det innebär också att eleverna ska kunna dra slutsatser från vad de redan vet i ljuset av ny information som dyker upp i texten.
2. Att ställa egna frågor före, under och efter läsningen av texten. Alla aktiva läsare ställer kritiska frågor när de läser texter. Det gäller därför att få eleverna att också göra detta. Därmed ges läraren möjlighet att kontrollera elevernas förståelse.
3. Att reda ut oklarheter, exempelvis nya ord, komplicerad syntax och centrala idéer.
4. Att sammanfatta med egna ord. Det är när man kan använda egna ord som man visar att man förstått vad man läst.

De fyra strategierna är exempel på kognitiva aktiviteter som goda läsare använder när de vill få en djupare förståelse av en text.

RUC vid Umeå universitet
Lärare på Ersdungens skola har sökt medel via Regionalt utvecklingscentrum, RUC, vid Umeå universitet. Forskarna, Kent Löfgren och Monica Reichenberg, har träffat lärarna på seminarier före, under och efter interventionen. Lärarna har också fått material där de kunnat läsa om Reciprocal teaching. Genom demonstrationslektioner, där Monica Reichenberg fungerat som lärare och lärarna fått vara elever, har lärarna på Ersdungens skola blivit förtrogna med modellen och hur man använder de fyra strategierna.

Resultatet av studien
Sammanlagt deltog 44 elever och deras lärare i studien. Eleverna testades före studien och också efter studien. Studien pågick i tolv veckor, två gånger per vecka. Sammanlagt tränades elevernas läsförståelse vid 24 tillfällen. Varje tillfälle pågick i ca 30 minuter. Resultatet visar, efter studien, att deras läsförståelse ökat signifikant.

Möjliga konsekvenser för lärarutbildning - En implikation är att vi i lärarutbildningen måste ge studenterna verktyg för hur de kan undervisa i läsförståelse i skolans alla ämnen, förklarar Kent Löfgren och fortsätter:
- Det är inte enbart svensklärarens ansvar utan det är alla lärares ansvar. Det handlar inte om att finna en enda rätt modell. Det handlar om att låta studenterna få möta olika modeller och reflektera kring dem och tillämpa dem under sin utbildning. Risken är annars överhängande att studenter som inte får detta med sig fortsätter att undervisa på samma sätt som de själva blivit undervisade på när de gick i skolan, nämligen att låta eleverna bedriva eget arbete där läraren endast är en handledare som springer runt mellan bibliotek och klassrum och det vet vi ju vilka effekter det fick för elevernas läsförståelse.

Läs pressmeddelandet från Umeå universitet