Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 15 april 2021)

printicon
Publicerad: 08 jun, 2015

Moderna mätmetoder kan förbättra rehabilitering efter stroke

NYHET Mätningar av rörelser med hjälp av kameror i ett rörelselaboratorium ger viktig information om motorisk återhämtning efter stroke, inte minst hos personer med små funktionsnedsättningar. Det är ett av resultaten i den avhandling som Gudrun Johansson försvarar vid Umeå universitet, den 12 juni.

– Så kallad kinematisk analys där man gör kvantitativa rörelsemätningar med hjälp av optoelektroniska kameror i ett rörelselaboratorium, tillför unik information om motorisk återhämtning hos strokepatienter. Det leder i sin tur till ökade möjligheter att förbättra och individanpassa patientens rehabilitering. Metoden som blir allt mer tillämpbar kan även användas för att påvisa nytta och brister hos olika kliniska tester, säger Gudrun Johansson, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.

Motoriska nedsättningar som drabbar armen är ett vanligt och ibland bestående problem efter stroke. För att kunna analysera motorisk återhämtning och utvärdera träningsinsatser efter stroke behövs kliniska tester som är tillförlitliga och mäter vad de avser att mäta.

I sitt avhandlingsarbete har Gudrun Johansson bland annat genomfört en studie där två fysioterapeuter, oberoende av varandra, fick undersöka 42 patienter som haft en stroke med hjälp av en ny klinisk bedömningsskala, den så kallade Motor Evaluation Scale of Upper Extremity in Stroke patients (MESUPES). Efter analys av resultaten konstaterar Gudrun Johansson att bedömningsskalan är tillförlitlig för att mäta rörelsekvalitet i hand och arm hos dessa patienter.

I de övriga delstudierna i avhandlingen har Gudrun Johansson kombinerat kliniska test med en så kallad kinematisk analys, då man mäter rörelser med hjälp av optoelektroniska kameror och reflexmarkörer fästa på huden i ett rörelselaboratorium. Denna metod används, för att kunna studera rörelseförmåga i hand och arm på ett mer detaljerat sätt.

Totalt undersöktes 34 personer som hade haft stroke och 41 friska kontrollpersoner. Resultatet av studien visar bland annat att Arm Posture Score, som är baserat på kinematisk data, är ett bra test, som mäter vad det är avsett att mäta, och summerar avvikelser i armrörelser vid gång efter en stroke.

De kinematiska analyserna bekräftade nyttan av två kliniska tester som mäter koordination och finmotorik (Finger-to-Nose test respektive Nine Hole Peg test), men kunde också påvisa brister när det gäller deras förmåga att fånga mer komplicerade aspekter av rörelsen. Det vill säga, de två kliniska testerna bedömer idag om man klarar av att utföra uppgiften eller inte och mäter tid det tar, men beskriver inte tillräckligt hur rörelserna utförs. De kinematiska analyser gav ytterligare sådana mått på rörelsekvalité som kan vara till nytta för framtida utveckling av kliniska test.

– Uppbyggnad av fler laboratorier för kinematiska analyser och utveckling av mobila rörelsesystem gör det möjligt att använda kinematisk analys i vården för att utvärdera sjukdomsförlopp och effekter av behandling. Oavsett vilken metod som används för att inhämta rörelsedata har fysioterapeuter en viktig roll i teamet runt patienten för att tolka kvantitativa och kvalitativa rörelsedata och översätta resultaten till klinisk nytta för patienten, säger Gudrun Johansson.

Avhandlingen är publicerad digitalt

Gudrun Johansson kommer från Umeå. Hon är fysioterapeut och doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet.

För mer information om avhandlingen, kontakta gärna:

Gudrun JohanssonTelefon: 090-786 98 31, 070-2910096
E-post: gudrun.johansson@umu.se

Om disputationen

Fredagen den 12 juni försvarar Gudrun Johansson, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, försvarar sin avhandling med titeln: Klinisk och kinematisk utvärdering av hand- och armfunktion hos personer med symtom efter stroke. (Engelsk titel: Clinical and kinematic assessments of upper limb function in persons with post- stroke symptoms). Opponent: Erika Franzén, docent, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, sektionen för fysioterapi, Karolinska institutet. Huvudhandledare: Charlotte Häger.

Disputationen äger rum kl. 09.00 i Vårdvetarhuset, Aulan.

Redaktör: Mattias Grundström Mitz