NYHET En granskning av det nationella kvalitetsregistret innehållande data på gravida kvinnor, förlossningar och nyfödda barn visar att registerdata håller god kvalitet. Mödrahälsovårdsregistret är ett tillförlitligt verktyg för uppföljning och kvalitetssäkring av verksamheterna, men barnmorskor upplever den administrativa uppgiften att föra in uppgifter i registret som betungande. Detta enligt en avhandling vid Umeå universitet.
– Barnmorskor värderar Mödrahälsovårdsregistret positivt men många upplever samtidigt den administrativa bördan som alltför stor och att den stjäl tid för möten med patienter, säger Kerstin Petersson, som är legitimerad barnmorska och doktorand vid Institutionen för Klinisk Vetenskap, enheten Obstetrik och Gynekologi.
– En utveckling av it-systemens förmåga att ”kommunicera med varandra” skulle underlätta och minska det administrativa arbetet för barnmorskorna. En annan avlastande lösning skulle kunna vara att en undersköterska eller sekreterare på mottagningen hjälper dem med uppgifter som inte kräver en barnmorskas kompetens.
Kerstin Peterssons avhandling är bland annat baserad på en enkätstudie med 989 barnmorskor inom svensk mödrahälsovård. Avhandlingen beskriver också att ett utmanande uppdrag för barnmorskor är att informera blivande föräldrar om fosterdiagnostik. Vårdens erbjudande till blivande föräldrar avseende fosterdiagnostik, framför allt den så kallade KUB-undersökningen, varierar mycket mellan landstingen. KUB innebär en sannolikhetsvärdering huruvida barnet har en kromosomavvikelse.
En utveckling av it-systemens förmåga att ”kommunicera med varandra” skulle underlätta och minska det administrativa arbetet för barnmorskorna.
Mödrahälsovårdsregistrets data visar att äldre och högutbildade gravida kvinnor oftare går igenom en KUB-undersökning. Kvinnor födda i Sverige genomgår KUB i högre grad än utlandsfödda. Även kvinnor som under graviditeten fått extra stöd för förlossningsrädsla genomgår KUB i högre utsträckning.
– Vi fann att barnmorskor inom svensk mödrahälsovård generellt uppskattar sitt arbete. Att träffa blivande föräldrar och kvinnor i olika åldrar och skeden i livet upplevs berikande. Vårdens ojämlika erbjudanden av KUB i olika delar av Sverige upplevs som ett problem. Ett jämlikt erbjudande av fosterdiagnostik runt om i landet och bättre informationsmaterial till blivande föräldrar med varierande förkunskaper om fosterdiagnostik skulle underlätta för barnmorskorna i mödrahälsovården, säger Kerstin Petersson.
Det som enligt barnmorskorna i studien innebär det största stödet i arbetet inom mödrahälsovården är tydliga riktlinjer, kontinuerlig information och utbildning vad gäller nyheter och forskning inom arbetsområdet, samt det goda samarbetet mellan olika verksamheter i vårdkedjan runt den gravida kvinnan.
Kerstin Petersson arbetar på Södersjukhuset som samordningsbarnmorska för mödrahälsovården i Stockholms läns landsting Hon är legitimerad barnmorska och doktorand vid Institutionen för Klinisk Vetenskap, Obstetrik och Gynekologi vid Umeå universitet. Mellan 2006 och 2012 var Kerstin registerhållare för Mödrahälsovårdsregistret. Sedan 2013 är hon ordförande för arbetsgruppen för mödrahälsovård inom Graviditetsregistret.
Fredagen den 21 oktober försvarar Kerstin Petersson, Institutionen för klinisk vetenskap, sin avhandling med titeln: Det svenska mödrahälsovårdsregistret: studier av intern validitet, registeranvändarnas erfarenheter och registerutfall, samt barnmorskors erfarenheter av svensk mödrahälsovård. (Engelsk titel: The Swedish Maternal Health Care Register: Internal Validity, User Perspectives and Register Outcomes; and Experiences by Midwives in Swedish Antenatal Care). Opponent: Docent Helle Kieler, Institutionen för Medicin, Centrum för läkemedelsepidemiologi, Karolinska Institutet. Huvudhandledare: Professor Ingrid Mogren.
Disputation äger rum kl. 13.00 i Sal 135X, Allmänmedicin, byggnad 9, Norrlands universitetssjukhus.
Kerstin Petersson, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet
073-688 4291; kerstin.petersson@sll.se
Redaktör: Daniel Harju